Avtal klart: SKR och Sobona
Kommunal har tecknat ett nytt avtal med Sveriges kommuner och regioner samt Sobona. Det gäller till den 31 mars 2025. Förhandlingarna strandade i april 2024, Kommunal varslade om strejk, men via medlare kom parterna överens innan strejken hann bryta ut.
Den 8 april varslade Kommunal om strejk efter att förhandlingarna om ett nytt avtal strandat. Idag säger Kommunal och SKR samt Sobona ja till medlarnas bud och varslet om konflikt är avblåst. Det nya avtalet innebär bland annat högre löner med en individgaranti och steg framåt för långsiktiga lösningar för löneprocesser och hållbara arbetstider.
- Kommunal varslade om strejk för att motparten inte kunde gå med på Kommunals rimliga krav som tar fasta på de problem som finns inom välfärden. Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.
- Självklart hade Kommunal velat mer, men avtalet är ett tydligt steg i rätt riktning. Rekryteringsutmaningen vi står inför är ett faktum - det måste helt enkelt bli mer attraktivt och mer lönsamt att arbeta inom dessa viktiga yrken. Nu fortsätter kampen för högre löner och bättre arbetsvillkor för medlemmarna i Kommunal, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.
Utöver löneökningar enligt märket innehåller avtalet även de avsiktsförklaringar Kommunal har krävt. Det handlar om att parterna ska arbeta fram ett nytt löneavtal, ta ett helhetsgrepp för hållbara arbetstider och lösningar för förbättrad arbetsmiljö i branscherna.
- Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.
Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda.
- Nu har vi tagit viktiga steg mot ett mer rättvist lönesystem. Dagens system med individuell och differentierad lön fungerar inte som det var tänkt, trots att vi har haft det i 30 år. Nu är det dags för en modell som kan säkerställa att medlemmarna får en bra och rättvis löneutveckling, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Mer om avtalet
Löneutrymme i centrala kollektivavtalet
Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart. Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt (utöver individgarantin, se nedan) utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån.
Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti till alla medlemmar i Kommunal som är tillsvidanställda och har månadslön. Individgarantin är 450 kronor i löneökning och ska betalas ut senast 30 juni, om inget annat avtalas lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet.
Här kan du lära dig mer om hur löneprocessen fungerar: https://youtu.be/2UjWtC0r19A
I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.
Vad händer nu?
- Lokala förhandlingar mellan Kommunal och din arbetsgivare
- Du har lönesamtal med din chef
- Du får besked om din nya lön
- Den nya lönen börjar betalas ut. Den månad du får din nya lön får du också din ökning retroaktivt från den 1 april 2024.
- Senast den 30 juni ska minst 450 kronor betalas ut i individgaranti om inget annat avtalas lokalt.
Kollektivavtalade lägstlöner
I det centrala kollektivavtalet finns det bestämda lägstlöner, vilket innebär att ingen kan få en lägre månadslön än dessa. De nya nivåerna är:
- Lägstlön för arbetstagare som fyllt 19 år höjs till 22 500 kr från den 1 januari 2025.
- Lägstlön för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning höjs till 24 950 kr från den 1 januari 2025.
Ersättningar
Samtliga ersättningar höjs i enlighet med märket. Räddningstjänstens avtalspension (SAP-R) höjs i enlighet med märket.
Fördjupning
Detaljerna kring det nya kollektivavtalet uppdateras löpande.
Kommunal och arbetsgivarna är överens om att se över löneavtalet under kommande år. Syftet är att ett nytt löneavtal ska ha en tydligare koppling mellan lön och arbetsuppgifter, erfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet. Det ska också vara enkelt att förstå för både arbetsgivare och arbetstagare.
Kommunal och arbetsgivarna är överens om att se över arbetstidsreglerna i kommun- och regionsektorn i syfte att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas ur ett långsiktigt perspektiv. Syftet är att uppnå ett sammanhållet och tydligt regelverk som är anpassat till de olika verksamheternas behov och som säkerställer medarbetarnas arbetsmiljö och skydd.
Kommunal och arbetsgivarna har enats om att utveckla det redan påbörjade arbetet med friskfaktorer genom en avsiktsförklaring som ytterligare höjer de gemensamma ambitionerna. Arbetet kommer att samordnas av Välfärdens partsråd (VPR) och pågår till och med den 31 december 2026, om inget annat beslutas av parterna.
Kommunal och arbetsgivarna har enats om en avsiktsförklaring för välfärdens kompetensförsörjning i syfte att kommuner, regioner och kommunala företag ska attrahera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens. Parternas initiativ förutsätter att en trepartsdialog med regeringen etableras i syfte att hantera frågor av gemensamt intresse.
Möjligheten till 24 timmarspass harmoniseras inom bilaga J, vilket innebär att även LSS-verksamhet på bilaga J har möjlighet att arbeta 24-timmarspass efter MBL-förhandling.
Inom ramen för det partsgemensamma arbetet med översyn av arbetstider ingår att se över möjligheten att kunna begränsa jourtimmar per arbetspass i bilaga J.
Storhelgstillägget i bilaga R ändras så att det följer AB gällande vilka timmar som omfattas av O-tillägg A.
Partsgemensam översyn av arbetstidsregler med mera inom räddningstjänsten
Kommunal och arbetsgivarna är överens om att göra en översyn av arbetstidsregler och angränsande frågor inom räddningstjänsten. Detta för att uppnå ett sammanhållet och tydligt regelverk som är anpassat till verksamhetens behov och efterlever gällande skyddsregler.
Följande faktorer ska bland annat belysas:
- Verksamhetens förutsättningar och specifika behov ur ett långsiktigt perspektiv
- Eventuella behov av specialregler på arbetstidsområdet
- Förutsättningar för enhetliga arbetstidsregler inom räddningstjänstens område
- Befintliga befattningsbenämningar och kopplingar till arbetsuppgifter som underlag till den partsgemensamma statistikkommittén.
Räddningstjänsten är föremål för ny hantering i nämnden:
”Dispens kan beviljas under förutsättning att arbetsgivaren prövat alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i AB eller aktuell bilaga och gjort bedömningen att ett undantag är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens behov.”
Beslut i nämnden ska:
- beviljas i enlighet med ansökan
- beviljas med följande begränsningar
- avslås
Beslut som innebär att ansökan avslås helt eller delvis ska alltid motiveras. Om ledamot har avvikande mening ska den antecknas till protokollet.
Nya dispensbeslut gäller 12 månader. Efter vilket arbetsgivaren kan besluta att årligen fatta nytt beslut i enlighet med dispensen. Beslutet ska rapporteras till nämnden
Redan fattade beslut gäller fram till och med den 31 / 10 - 2025. Utvärdering av överenskommelsen ska göras till den 30 november 2024, som en del av översynen gällande arbetstidsreglerna.
Samtliga ersättningar höjs i enlighet med märket. En partsgemensam översyn ska genomföras som ska utvärdera om bilaga L fortsatt ska vara i bilaga eller om den ska införas i Allmänna bestämmelser.
Det införs en möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om en förlängning av provanställningen i fall då arbetstagaren i betydande omfattning varit frånvarande under provanställningstiden. Det införs också en regel som säger att om arbetsgivare senare än 14 dagar innan provanställningen löpt ut meddelar att provanställningen inte ska övergå till en tillsvidareanställning ska 14 dagars lön utbetalas.
- Löneökningar i enlighet med märket.
- Alla ersättningar räknas upp i enlighet med märket.
- Skyddet för arbetstagarnas dygnsvila stärks.
- Parterna är överens om att arbeta med en förändrad avtalsreglering gällande semester.
- Löneökningar i enlighet med märket.
- Alla ersättningar räknas upp i enlighet med märket.
- Ett nytt föräldrapenningtillägg införs, som ger en ytterligare ersättning under 180 dagar, utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan. Tillägget gäller dig som har varit anställd minst 6 månader.
Parterna har gjort en tillfällig överenskommelse om avvikelse från dygnsvila i samband med särskild övning, allmänna val och nationella folkomröstningar samt insatser för nationell och regional beredskapsfunktion. Överenskommelsen gäller fram till och med 2025-03-31.
Gäller vid planerade händelser som inträffar sällan och som kräver arbete utöver det som inträffar inom ordinarie verksamhet i vissa avgränsade situationer.
Arbetsgivaren ska ha uttömt alla andra möjligheter. Överenskommelsen ska tillämpas restriktivt och endast då det är absolut nödvändigt.
Gäller vid:
- Planerade övningar av verksamhetens samlade förmåga eller samövning med annan myndighet/organisation
- Allmänna val och nationella folkomröstningar
- Vid avtalsförhållande med myndighet regional/nationell beredskapsfunktion som kräver bemanning med specifik kompetens.
Innan arbetsgivaren tillämpar undantaget ska en MBL-förhandling genomföras med möjlighet till fackligt tolkningsföreträde om parterna inte är överens.
Har du frågor om avtalet?
Avtalet i sin helhet
Avtalet håller just nu på att sammanställas och formges. Det laddas upp på Mina sidor inom en snar framtid, där du kommer att hitta det under Mitt medlemskap - Kollektivavtal.
Din sektion
Om du inte hittar svar på dina funderingar, så kan du alltid kontakta din sektion. Kontaktuppgifter direkt till din sektion hittar du på Mina sidor - Min sektion.
Frågor och svar
Avtalet är 1 år långt och gäller till och med 31 mars 2025.
I år höjs lönerna med i genomsnitt 985 kronor för medlemmarna i Kommunal. Varje arbetstagare som är tillsvidareanställd med månadslön och medlem i i Kommunal är dock garanterad en minsta löneökning om 450 kronor, en så kallad individgaranti. Den resterande delen, det vill säga 535 kronor (985-450 = 535), fördelar individuellt och differentierat utifrån de lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.
De nya lönerna gäller retroaktivt från den 1 april 2024.
Lönen gäller från den 1 april 2024. I årets avtal finns en individgaranti med. Det innebär att medlemmar i Kommunal är garanterade en löneökning om minst 450 kronor. Denna del av löneökningarna ska betalas senaste den 30 juni 2024.
Reglerna blir nu lika för alla som går på bilaga J, vilket innebär att all funktionshinderverksamhet (alltså även LSS-boenden) på bilaga J har möjlighet att arbeta 24-timmarspass efter en lokal MBL-förhandling.
Nämndförfarandet har förenklats. Se frågor och svar nedan.
Frågor och svar om räddningstjänst
Kommunal yrkade inför avtalsrörelsen att det inte skulle behövas något dispensförfarande för att förlägga 24-timmarspass inom räddningstjänsten. Det har vi drivit under hela förhandlingen. Men i avtalsförhandlingar har man också en motpart, och vår motpart var inte villig att på något sätt förflytta sig i den här frågan under förhandlingarna. Vi nådde därför inte hela vägen men tog viktiga steg i rätt riktning.
Det nya avtalet innebär ett förenklat dispensförfarande för räddningstjänsten. Texten som dispenser inom räddningstjänsten ska prövas mot är:
”Dispens kan beviljas under förutsättning att arbetsgivaren prövat alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i AB eller aktuell bilaga och gjort bedömningen att ett undantag är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens behov.”
Det är alltså arbetsgivaren som ska göra bedömningen om huruvida arbetspass upp till 24 timmar är nödvändiga för att uppfylla verksamhetens behov. Att arbetsgivaren ska ha prövat alla möjligheter att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i AB eller aktuell bilaga innebär inte att arbetsgivaren behöver ha prövat detta i praktiken utan bara att arbetsgivaren beskriver varför detta inte är möjligt.
Kommunals bedömning är därför att om arbetsgivaren gjort bedömningen att en dispens är nödvändig för att uppfylla verksamhetens behov är också förutsättningarna för att bevilja dispens uppfyllda.
Nya dispenser (beslutade efter 18 april 2024) gäller i 12 månader och efter det kan den lokala arbetsgivaren fatta ett nytt beslut i enlighet med den beviljade dispensen.
Alla nya beslut från och med den 18 april 2024 kommer att gälla för en period om 12 månader och därefter kan den lokala arbetsgivaren fatta ett nytt beslut i enlighet med den beviljade dispensen. Med denna nya ordning kommer den lokala arbetsgivaren själv, utan ett nytt beslut i nämnden, att kunna fatta beslut om att fortsätta schemalägga i enlighet med den tidigare beviljade dispensen. Beslutet ska rapporteras till nämnden, som delger beslutet till centrala parter. Nämnden kan då ta upp beslutet för prövning. Kommunal har dock svårt att se att nämnden, förutsatt att omständigheterna inte förändrats drastiskt, kommer att göra det och heller inte varför det skulle finnas skäl att då komma till ett annat beslut.
Beslut som fattats innan den 18 april förlängs till den 31 oktober 2025. En ny ansökan görs därefter till nämnden, som prövar ansökan utifrån den nya ordningen ovan, och sen gäller de nya reglerna fullt ut.
Utöver förenklingarna i nämnden finns nu också en tillfällig överenskommelse om undantag från dygnsviloreglerna som gäller vid planerade händelser som inträffar sällan och som kräver arbete utöver det som inträffar inom ordinarie verksamhet i vissa avgränsade situationer. Arbetsgivaren ska ha uttömt alla andra möjligheter. Överenskommelsen ska tillämpas restriktivt och endast då det är absolut nödvändigt.
Överenskommelsen innebär att arbetsgivaren i vissa situationer har möjlighet att förkorta arbetstagarens dygnsvila.
Gäller vid:
- Planerade övningar av verksamhetens samlade förmåga eller samövning med annan myndighet/organisation
- Allmänna val och nationella folkomröstningar
- Vid avtalsförhållande med myndighet regional/nationell beredskapsfunktion som kräver bemanning med specifik kompetens.
Innan arbetsgivaren tillämpar undantaget måste en MBL-förhandling genomföras.
Detta är en tidsbegränsad överenskommelse som gäller till den 31 mars 2025.
Ja. Det vi yrkade i förhandlingarna var: ”Kommunal yrkar att arbetspass upp till 24h på bilaga R ska vara möjligt utan dispensförfarande.”. Detta har vi också drivit mycket hårt under hela förhandlingen. Att vi inte fick igenom några förändringar på bilaga R var en stor anledning (om än inte den enda anledningen) till att vi till slut var nödgade att varsla om konflikt. Vår bedömning under medlingen var att det inte gick att förflytta vår motpart mer i denna fråga, och att en strejk därför inte hade gett något bättre resultat än det som fanns i medlarnas slutliga hemställan.
Den lösning vi nu har på plats bedömer vi kommer underlätta framöver och kommer att leda till mer stabilitet och en ökad möjlighet till lokal hantering av schemaläggningsfrågorna inom räddningstjänsten. Att de, i högre utsträckning än nu, kommer att kunna hanteras där de hör hemma, alltså på arbetsplatsen.
I den här avtalsrörelsen har vi gjort vårt allra yttersta för att hitta en lösning på frågan om dygnsvila och dygnspass. Kommunal har gått fram med många mycket viktiga yrkanden gällande hela avtalet och vi har drivit alla lika hårt och kraftfullt. Men i avtalsförhandlingar har man också en motpart, och vår motpart var inte villig att på något sätt förflytta sig i den här frågan under förhandlingarna. Under medlingen nådde vi fram till en lösning som vi bedömer kommer underlätta framöver. Förhandlingsledning, delegation och förbundsstyrelse gjorde tillsammans bedömningen att vi inte skulle lyckas komma längre i frågan om vi gick ut i strejk.
