Så funkar en avtalsrörelse
Lär dig mer om avtalsrörelsen!
En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår samtidigt. Det är fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer som förhandlar om vilka löner och villkor som ska gälla på arbetsplatsen.
Ett kollektivavtal gäller alltid för en viss period, detta kan skilja sig från varje avtalsrörelse. Ibland är avtalsperioden ett år och ibland flera år. Kommunal har drygt 60 kollektivavtal med olika arbetsgivarorganisationer.
När medierna rapporterar från en avtalsrörelse läggs ofta fokus på löneökningar, men förhandlingarna gäller också till exempel arbetstider, uppsägningstid, rätt till yrkesutveckling och extra semesterdagar. Som medlem har du alltid rätt att föreslå vilka förbättringar som Kommunal ska driva i avtalsrörelsen. Här samlar vi information om aktuell avtalsrörelse.
Från avtalsförslag till nytt kollektivavtal
1. Vad vill medlemmarna i Kommunal?
När avtalsperioden närmar sig sitt slut för de nuvarande kollektivavtalen, börjar förberedelserna inför nästa avtalsrörelse som börjar med en insamlingsfas. Alla som är medlemmar i Kommunal har möjlighet att lämna in förslag på förändringar i sitt kollektivavtal, så kallade avtalsförslag. Du kan skriva tillsammans med arbetskamrater eller lämna egna förslag till vad som behöver förbättras. Förslagen lämnar du på Mina sidor, Kommunal.se. Kontakta din sektion om du behöver hjälp. Alla förslag läses igenom och sammanställs.
Avtalsförslagen diskuteras sedan på ett antal möten, där medlemmar är välkomna att delta för att dela med sig av sina erfarenheter samt diskutera de problem som finns på arbetsplatserna. Syftet med dessa möten är att fler medlemmar ska lämna avtalsförslag. Inför avtalsrörelsen 2020 skickade medlemmarna in mer än 3.800 avtalsförslag!
Det är i denna insamlingsfas vi diskuterar vilka frågor vi vill driva, med tanke på vad som redan fungerar i kollektivavtalen, och vilka förändringar och förbättringar vi vill se i olika branscher/kollektivavtal. Inkomna avtalsförslag ligger sedan som grund för diskussion i avtalsdelegationerna, som prioriterar bland alla avtalsförslag.
2. Vilka är våra krav i förhandlingarna?
I denna fas är det avtalsdelegationerna för varje kollektivavtal som har till uppgift att arbeta fram förslag till avtalskrav. Det är ett slags referensgrupp med medlemmar som finns för varje kollektivavtal. Avtalsdelegationens uppgift är att stödja ombudsmännen under förhandlingarna och att vara en rådgivande instans till förbundsstyrelsen.
Kraven innehåller dels sådant som gäller hela förbundet, dels bransch-/avtalsspecifika krav. Hänsyn ska också tas till Kommunals tidigare beslut och politik från exempelvis kongressen när det handlar om till exempel löner och arbetstider. När kraven är formulerade är det förbundsstyrelsen som fastställer avtalskraven.
3. Nu förhandlar vi
Förhandlingsfasen inleds med att vi lämnar över våra avtalskrav till respektive arbetsgivarorganisation, och får då samtidigt deras krav på vilka förändringar de vill göra. Efter detta startar förhandlingarna, och Kommunals ombudsmän är de som förhandlar med arbetsgivarna. Avtalsdelegationerna är involverade och informerade under förhandlingarnas gång och är också de som slutligen rekommenderar förbundsstyrelsen att anta eller förkasta förslag till nytt kollektivavtal.
Om Kommunal och arbetsgivaren inte kommer överens, kan förbundsstyrelsen besluta om att Kommunal ska varsla om konflikt. Det kan till exempel innebära mertids-, nyanställnings- eller övertidsblockad eller strejk. Vid en eventuell konflikt kopplas alltid Medlingsinstituten in, för att hjälpa parterna att komma överens.
4. När kommer pengarna?
Förbundsstyrelsen fattar det formella beslutet när avtalet ska undertecknas. Om arbetsgivaren också säger ja, så är den centrala avtalsrörelsen slut här. När kollektivavtalet är påskrivet och klart är det dags att faktiskt göra det man kommit överens om, och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga Kommunals förtroendevalda och medlemmar, ska få information om det nya kollektivavtalet och förändringar i det. Därefter ska löneförhandlingar hos de lokala arbetsgivarna genomföras. Resultatet av förhandlingarna ska lokalorganisationen informera medlemmarna om.
Och om vi inte kommer överens då...?
Ordlista
Löneglidning, märket, stridsåtgärd eller Opo. Vad betyder allt egentligen? Här finns avtalsordlistan som förklarar vanliga begrepp.
Här finns också en svensk-engelsk ordlista för ord som ofta används inom avtalsrörelsen.
Sammanfattning - hur funkar en avtalsrörelse?
Vad är egentligen en delegation, hur kan man själv vara med och påverka, hur ser en förhandlingsprocess ut? Det får du veta i nedanstående avsnitt av Kommunals Youtube-serie FACKTA.
Avtalsrörelsen 2023 - steg för steg
Under avtalsrörelsen 2023 förhandlar Kommunal runt 45 kollektivavtal för medlemmarnas räkning. På vägen fram till avtalsrörelsen är det mycket som händer - här får du en överblick!
Så fungerar det med kollektivavtal
Så fungerar det utan kollektivavtal
Den svenska modellen på 30 sekunder
Så påverkar "märket" löneökningarna
