Vad är egentligen en delegation, hur kan man själv vara med och påverka, hur ser en förhandlingsprocess ut? 

Se avsnittet av Kommunals Youtube-serie FACKTA.

Löneförhöjning sker efter att de centrala kollektivavtalen är tecknade. Vissa centrala kollektivavtal reglerar en lokal process innan löneförhöjning sker. 

Vet du inte vilket avtalsområde du tillhör hittar du uppgifter om det när du loggar in på Mina sidor.

Kontakta din sektion om du har frågor vad som gäller för dig

Du kan även kontakta lönekontoret där du arbetar, för närmare information om din löneförhöjning.

En arbetsgivare får inte göra skillnad på personer som är tillsvidareanställda och de som har tidsbegränsade anställningar. Det finns lagstiftning som skyddar i de situationerna.

Så länge det centrala kollektivavtalet gäller får parterna inte gå ut i konflikt. Om kollektivavtalet har löpt ut och arbetsgivaren och Kommunal inte kommit överens om ett nytt kollektivavtal, så kan sista utvägen vara att välja att varsla om konflikt. Syftet är att sätta press på motparten.

Målet är att alltid få till en överenskommelse, men går det inte kan Kommunal välja att varsla om strejk eller att vägra övertidsarbete.

Strejkrätten för fackliga organisationer är grundlagsskyddad i regeringsformen. Det innebär att när fredsplikt inte råder, alltså när ett kollektivavtal löpt ut eller sagts upp, får den fackliga organisationen vidta stridsåtgärder, som till exempel strejk eller blockad. 

En enskild arbetstagare får inte strejka på eget bevåg, utan det är facket som tar ut sina medlemmar i strejk. Vid en strejk väljer facket ut ett antal strejkobjekt och tar ut sina medlemmar där, så de flesta verksamheter kan oftast ändå hållas igång på en miniminivå.

Den enda begränsningen av yrkesgrupper gäller offentliganställda i myndighetsutövning, där bara vissa stridsåtgärder är tillåtna. I övrigt finns inga begränsningar om att vissa yrken inte skulle få strejka. 

Vidare gäller att en strejk inte får vara samhällsfarlig, men exakt vad som gör en strejk samhällsfarlig är inte på förhand definierat eller preciserat till att gälla en viss yrkesgrupp. Det finns en nämnd som från fall till fall kan få i uppdrag att avgöra om en konfliktåtgärd är samhällsfarlig eller inte, men det är ytterst sällsynt att det går så långt som till nämnden. Istället brukar en konflikts eventuella samhällsrisker hanteras mellan parterna i konflikten. 

Arbetsgivaren kan också hävda att ett arbete är skyddsarbete och därför ska undantas. Att avgöra detta kan också bli ett ärende för en nämnd, men även det är ytterst ovanligt. Det brukar det lösas genom att facket ger dispens för vissa arbeten.

Men det som gäller för dig är att blir du uttagen i strejk så ska du strejka. Kommunal är ansvarig för att strejken följer alla regler, inte du som arbetstagare. Om din arbetsgivare påstår att du måste utföra arbete trots att du är uttagen i strejk så ska du fortsätta strejka, men vänd dig till Kommunal så att vi kan diskutera detta med din arbetsgivare. 

Märket är en standard för hur mycket lönerna kan tillåtas öka varje år. Systemet har skapat stabila löneökningar och en konkurrenskraftig industri. Samtidigt har märket gjort det svårare att minska glappet mellan kvinnor och mäns löner.

• Fackförbunden tog ansvar för att löneökningarna skulle vara lagom stora för att undvika prisökningar och tappad konkurrenskraft. På 1970- och 80-talet skapade kraftiga löneökningar ekonomiska problem, särskilt för Kommunals medlemmar.
• Fackförbunden och näringslivet enades om en modell som kom att kallas Märket.
• Märket är inget tak. Det är möjligt att få mer, men också mindre, beroende på lokala förhandlingar och andra faktorer.

Kommunal menar att extra löneökningar för yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg ryms inom Märket.

Läs mer om märket Så påverkar märket löneökningarna i kollektivavtalen | Kommunal

Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska. 

Avtalsdelegationen består av medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram ett nytt kollektivavtal.

Det formella beslutet om ett nytt centralt kollektivavtal tas av förbundsstyrelsen, efter rekommendation av aktuell avtalsdelegation.

De förändringar som är gjorda i det centrala kollektivavtalet gäller. Vissa kollektivavtal reglerar lokal förhandling innan lönehöjningar kan ske. 

För arbetstagare som inte är medlemmar, har fackförbundet inte mandat att förhandla löner och anställningsvillkor vilket kan leda till att motparten avstår från att teckna nytt centralt kollektivavtal. 

Utan ett centralt kollektivavtal finns det ingen skyldighet för arbetsgivare att höja lönerna eller betala ersättning vid till exempel övertidsarbete eller arbete på obekväm arbetstid.

Syftet med LO samordningen är att LO-förbunden gemensamt driver flera skarpa avtalskrav gentemot arbetsgivarna. Ett LO-förbund som får problem i avtalsförhandlingarna kan då få stöd från andra LO-förbund.

Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivaren och facket som reglerar lön, semester, övertidsersättning och andra viktiga arbetsvillkor.

Arbetsgivare har mycket att vinna på att teckna kollektivavtal med facket. När det finns tydliga och rättvisa villkor ökar förutsättningarna för att de anställda ska trivas och vilja stanna kvar. Arbetsgivaren kan förstås välja att ge dig ännu bättre villkor än vad som står i kollektivavtalet. Till exempel högre lön eller fler semesterdagar. 

Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå miste om viktiga förmåner och skydd. Kommunal, som tecknar kollektivavtalen, ser till att inget missas och att dina rättigheter skyddas.

När kollektivavtal saknas:

• Arbetsgivaren kan kräva att du jobbar övertid utan att betala mer än din vanliga lön.

• Du riskerar att gå miste om viktiga förmåner som pension, föräldralön och försäkringar.

Ett kollektivavtal ger dig grundskydd på områden där det inte finns någon lagstiftning.

I Sverige har vi ett unikt system för att bestämma löner och arbetsvillkor, kallat "den svenska modellen".

• Det är arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna som gemensamt förhandlar om löner och villkor, utan statlig inblandning.
• Fackförbunden spelar en avgörande roll i att kontrollera att arbetsgivarna följer kollektivavtalen och lagarna.

Utan facken skulle arbetsgivarna kunna bestämma löner och villkor helt själva. Därför är det så viktigt att vara medlem i facket.

Se vår film som berättar mer om den svenska modellen.