Ordlista för avtalsrörelsen
Löneglidning, märket, stridsåtgärd eller Opo? Vad betyder allt egentligen? Här finns avtalsordlistan du behöver.
A
Ajournera: Skjuta upp eller senarelägga.
Allmänna anställningsvillkor: De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid m.m.
Arbetsgivaravgift: Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar till staten, en viss procent av lönesumman.
Arbetsledningsrätt: Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt som inte lag eller avtal reglerar.
Arbetsmarknad: Marknaden där arbete köps och säljs.
Arbetsrätt: Arbetsrätt omfattar reglerna i lag och kollektivavtal och förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetstidskonto: Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa kollektivavtal. Tiden kan sedan tas ut i tex. ledighet eller pengar.
Avtal: Juridiskt bindande överenskommelse.
Avtalsdelegation: Avtalsdelegationen består av medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram ett nytt kollektivavtal.
Avtalskrav: De krav som fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven även gälla allmänna anställningsvillkor.
Avtalslöst tillstånd: Tiden från att kollektivavtal löpt ut tills ett nytt tecknas.
Avtalsperiod: Kollektivavtalets längd.
Avtalssekreterare: Titel på förhandlingschefen i många fackförbund.
Avtalsturlista: Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även turordningslista.
B
Bemanningsavtalet: Avtal mellan samtliga LO-förbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra företag.
Blockad: Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad.
Bruttolön: Lön före skatt.
C
Central förhandling: Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå.
Central lönebildning: Storleken på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.
D
Disponibel inkomst: Det som finns kvar i plånboken när skatten är betald.
Dispositiv: Viss del av arbetsmarknadslagstiftningen dispositiv. Detta innebär att fack och arbetsgivare, i kollektivavtal, kan komma överens om annat än vad lagen säger.
F
Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt.
Förbundsavtal: Rikstäckande kollektivavtal.
Förbundsstyrelsen: Består av valda medlemmar från hela landet. och utses av kongressen.
Förhandling: Två eller flera parter träffas för att nå bästa möjlig kompromiss/lösning.
Förhandlingsordningsavtal: Reglerar hur förhandlingarna ska gå till.
Föräldralön: Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.
G
Generalstrejk: En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.
Generellt påslag: Lönepåslag som är lika stort för alla.
H
Huvudavtal: Reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till.
Huvudorganisationer: LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv m.fl. organisationer som samlar olika fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Hängavtal: Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till ”hängs på” det kollektivavtal som råder i branschen.
I
Individgaranti: Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.
Individuell lönesättning: Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.
Individuell löneutveckling: Möjlighet att få högre lön genom att tex. ta på sig andra arbetsuppgifter och vidareutbilda sig.
Inflation: Prisökning på varor och tjänster. Mäts som förändring under ett år.
K
Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor m.m.
L
LAS: Lagen om anställningsskydd. Lagen anger bl.a. regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar.
Lockout: Arbetsgivarnas konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön.
Lokala förhandlingar: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare lokalt.
Lokal lönebildning: Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.
Lokal pott: Den summa pengar som enligt det centrala kollektivavtalet ska fördelas lokalt.
Lägstalön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även minimilön.
Lönebildning: Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokal nivå.
Löneglidning: Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.
Lönenormering: Det kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i de övriga avtalen.
Lönerevision: Översyn av lönerna på arbetsplatserna.
Lönespridning: De skillnader som finns mellan de anställdas löner hos arbetsgivaren.
Lönesystem: Modell för hur lönerna ska sättas.
Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av.
Löneväxling: En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel pension.
M
Marknadskrafter: Tillgång och efterfrågan som bestämmer priset på en vara eller på arbetskraft.
Medarbetaravtal: Gemensamt kollektivavtal som gäller både arbetare och tjänstemän hos arbetsgivaren.
Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens.
Medlingsinstitutet (MI): Statlig myndighet som utser medlare som medlar i arbetstvister.
Minimilön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även lägstalön.
Märket: Löneökningarna i det kollektivavtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke, för lönerna i övriga avtal.
N
Nattmangling: När förhandlingarna, i slutskedet, fortsätter långt in på natten.
Nettolön: Lön efter skatt.
Nominell löneökning: Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan hänsyn till inflationen.
Nollavtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även sifferlösa avtal.
O
Omställningsavtal: Reglerar vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid t.ex. neddragningar.
Opo: Opartiska ordförande. En privat variant av medlare som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.
Osakliga löneskillnader: Löneskillnader som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens.
P
Parter: De som deltar i en förhandling.
Pott: Den summa pengar som kollektivavtalet anger för löneökningar och som fack och arbetsgivare ska fördela. Används på både central och lokal nivå.
Prolongering: Förlängning av kollektivavtal
R
Reallön: Lön i förhållande till prisnivån.
Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att arbetstagare får mer pengar att röra sig med.
Relativlöneförändring: Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.
Retroaktiv lön: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut.
Riksavtal: Rikstäckande kollektivavtal.
S
Sifferlösa avtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal.
Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.
Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta.
Strejkkassa: De pengar facket avsatt föra att betala ut ersättning till dem som strejkar.
Strejkvakt: Medlem som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk.
Strejkbrytare: Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot.
Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd, när avtalstiden löpt ut, har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas stridsåtgärd.
Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd för att stödja annan part i en konflikt.
T
Tillsvidareanställning: Fast anställning.
Turordning: Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns.
Turordningslista: Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även avtalsturlista.
V
Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar.
Vikariat: En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.
Vild strejk: Otillåten strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande gäller.
Visstidsanställning: Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I lagen om anställningsskydd, LAS, finns tre typer av visstidsanställningar: särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.
Värdediskriminering: Att det arbete som utförs i mansdominerade yrken värderas högre i samhället än det i kvinnodominerade yrken.
Y
Yrkande: Ett avtalskrav.
Yrkesutveckling: När arbetstagarnas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling.
Källa: Tidningen Arbetet/LO-Tidningen, Johanna Wreder, Lars Fischer, Annica Jansson
Svensk-engelsk ordlista
Vill du veta vad de olika begreppen heter på engelska? Kolla in vår svensk-engelska ordlista för avtalsrörelsen.
FACKTA: Så förhandlas ditt avtal
I det här avsnittet av youtube-serien FACKTA dyker vi djupare i hur avtalsförhandlingar funkar i praktiken och förklarar begrepp som delegationer, medlemsförslag och organisationsgrad.