Arbetstidsförkortning – en fråga om rättvisa
Blogginlägg
Bluffen är synad. Svenskt Näringsliv sågar förslag om sänkt arbetstid – men jobbar själva 35-timmarsveckor. Varför ska inte arbetare få det som de flesta tjänstemän redan har?
Sedan Kommunal antog målet om 30 timmars arbetsvecka på kongressen 2022 har mycket hänt. LO ska nu kraftfullt prioritera frågan om kortare arbetstid, och under sommaren har en S-arbetsgrupp föreslagit att partiet ska driva på för en lagstadgad 35-timmarsvecka. Efter 50 år med 40-timmarsvecka är det hög tid för förändring, vilket jag utvecklat i en ny rapport med samma namn.
Men alla är inte lika entusiastiska. Svenskt Näringsliv är den tydligaste och mest högljudda motståndaren till förslag om sänkt arbetstid, som de avfärdar som orealistiskt och ”förödande” för svensk ekonomi. Det är dock en bluff som inte ens de själva tror på.
En ny granskning av Dagens Nyheter visar att den avtalade arbetstiden för Svenskt Näringslivs egna anställda i praktiken redan ligger nära förslaget om 35 timmar. Större delen av året är heltidsmåttet 37,5 timmar, medan det under sommarmånaderna sjunker till 32,5 timmar per vecka. Egentligen klockas de faktiskt inte alls, eftersom det viktiga – enligt HR-chefen – är att utföra arbetsuppgifter, ”inte att fylla ett arbetstidsmått”.
Varför ska anställda på Svenskt Näringsliv kunna hämta sina barn tidigare på förskolan, medan barnskötarna som tar hand om deras barn förvägras samma avlastning?
Samma grupper har dessutom fått ännu mer frihet genom möjligheten att arbeta hemifrån. Enligt ny forskning från näringslivets eget forskningsinstitut Ratio är hemarbete egentligen att betrakta som en löneförmån på ungefär 10 procent. Forskare bakom studierna uppskattar att hemarbetande tjänstemän får ungefär 12 timmar extra fritid i månaden, samtidigt som de kan sköta många hemsysslor under betald arbetstid.
För denna allt större ”flexande klass”, som PM Nilsson uttryckte det i ett seminarium innan sommaren, skulle även en betydande arbetstidsförkortning inte göra någon skillnad alls. Här har arbetstidsregleringen redan reducerats till schablon. För majoriteten av landets arbetare är arbetstiden i stället övervakad, hårt reglerad och måste inpå sista minuten utföras på plats. Detta skapar en växande klyfta på svensk arbetsmarknad.
Arbetstidsförkortningen är redan här – men bara för de priviligierade.
Att de som redan har löst sina egna livspussel avfärdar samma möjlighet för arbetare som oansvarig och orealistisk är, milt uttryckt, provocerande. Varför ska anställda på Svenskt Näringsliv kunna hämta sina barn tidigare på förskolan, medan barnskötarna som tar hand om deras barn förvägras samma avlastning?
Så här ska vi inte ha det. Att korta den generella arbetstiden är, inte minst, en fråga om jämlikhet och rättvisa.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Hampus Andersson
Leder arbetstidsförkortning till ekonomisk kollaps?
Kommunals kongress 2022 beslutade att förbundet ska driva 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Det är därför välkommet att Socialdemokraterna nu öppnar dörren för att ta nästa steg. Det finns många anledningar till att det är en god idé och efter 50 år med 40-timmarsvecka är det sannerligen hög tid.Blogginlägg av Hampus Andersson
Island genomför fullt lönekompenserad arbetstidsförkortning för hela offentliga sektorn
Från 40 timmar per vecka, oavsett skift, till 36 timmar för dagtidsarbetare och 32–36 timmar för skiftarbetare. Sedan 2021 implementerar Island en arbetstidsförkortning med full lön som gäller för hela den offentliga sektorn. Reformen beskrivs som ”en överväldigande framgång” och har bland annat lett till lägre sjukfrånvaro, högre andel heltidsanställda och bättre balans mellan arbete och privatliv.
