Island genomför fullt lönekompenserad arbetstidsförkortning för hela offentliga sektorn
Från 40 timmar per vecka, oavsett skift, till 36 timmar för dagtidsarbetare och 32–36 timmar för skiftarbetare. Sedan 2021 implementerar Island en arbetstidsförkortning med full lön som gäller för hela den offentliga sektorn. Reformen beskrivs som ”en överväldigande framgång” och har bland annat lett till lägre sjukfrånvaro, högre andel heltidsanställda och bättre balans mellan arbete och privatliv.
Arbetstidsförkortning verkar trevligt, men det är en lyxreform som på sin höjd kan funka för hybridarbetande dataingenjörer, inte i underbemannade välfärdsyrken.
Så låter en vanlig invändning. Faktum är dock att arbetstidsförkortning av fler och fler börjar ses som en reform som i flera avseenden kan medverka till att förbättra kompetensförsörjningen i välfärden. Ett tydligt exempel är Island.
Island har, i likhet med Sverige, haft en lagstadgad ordinarie arbetstid om 40 timmar per vecka sedan tidigt 1970-tal, men sedan 2021 omfattas hela den offentliga sektorn av kollektivavtal som ger kortare arbetstid med full lön. I normalfallet innebär det en förkortning från 40 timmar per vecka till 36 timmar för dagtidsarbetare och 32–36 timmar för skiftarbetare.
Bakgrund till reformen
Den tydligaste och starkaste förespråkaren för en arbetstidsförkortning på Island har varit BSRB, den största fackliga federationen för offentliganställda. Kraven från BSRB – som började som ett gräsrotsinitiativ – har framför allt utgått ifrån att kortare arbetstid ger positiva hälsoeffekter och förbättrar förutsättningarna att kombinera heltidsarbete och privatliv.
Från ett arbetsgivarperspektiv har satsningen sammantaget ansetts nödvändig för att minska sjuktalen, förbättra attraktiviteten och locka fler att välja skifttjänster inom välfärdsyrkena.
Kraven gav resultat och under åren 2014 till 2019 genomfördes flera stora pilotprojekt med 35–36 timmars arbetsvecka inom offentlig sektor – först i mindre skala bland kommunalt anställda i Reykjavík, och sedan bredare bland statligt anställda. Försöken involverade till slut över 2 500 personer, motsvarande över en procent av Islands arbetskraft.
Utvärderingarna av pilotprojekten visade tydligt positiva resultat:
- Bättre eller oförändrad produktivitet för en majoritet av arbetsplatserna
- Bättre hälsa sett till en rad indikatorer inklusive sjukfrånvaro, stressnivåer och subjektivt välbefinnande
- Förbättrad balans mellan arbete och privatliv
Lyckade försök ledde till kollektivavtalad förkortning
Positiva försöksresultat ledde till fackliga avtalskrav på kortare arbetstid, något som hörsammades genom tilläggsbilagor till kollektivavtal under 2021. Facket yrkade på 35 timmar, arbetsgivarsidan bjöd 37 timmar och slutligen enades parterna om en sänkning till 36 timmar per vecka.
För offentlig sektor har det rent tekniskt inneburit att dagtidsarbetare får möjlighet att gå från 40 till 36 timmar per vecka utifrån lokalt förhandlad konstruktion, medan samtliga skiftarbetare omfattas av ett centralt avtal som innebär en arbetstid på mellan 32 och 36 timmar beroende på skifttyp.
Förkortningen genomförs med full lönekompensation och eventuella kostnadsökningar bekostas av arbetsgivaren. I det centrala avtalet för skiftarbetare innebär det ett budgeterat lönepåslag om fem till åtta procent, vilket också inkluderar en del höjningar av skifttillägg.
Från ett arbetsgivarperspektiv har satsningen sammantaget ansetts nödvändig för att minska sjuktalen, förbättra attraktiviteten och locka fler att välja skifttjänster inom välfärdsyrkena. En viktig faktor är att Island tidigare inte gjort någon skillnad i arbetstid utifrån skift, vilket gjort det svårt att hitta personal. Det nya avtalet innebär därför att heltidsarbetare med ständig natt fått en arbetstidsförkortning med åtta timmar per vecka – från 40 till 32.
Ökad andel heltid genom uppräknad sysselsättningsgrad
Sett till antalet arbetade timmar har reformen i viss utsträckning inneburit en utjämning och omfördelning av arbetstid. I samband med arbetstidsförkortningen erbjöds samtliga deltidsanställda att räkna upp sin sysselsättningsgrad i stället för att gå ner i tid, något över 90 procent har accepterat.
Kommunal har sedan kongressen 2022 ett uttalat mål om en arbetstidsförkortning till 30 timmar per vecka och möjligen kan Island fungera som ett inspirerande exempel.
Heltidsanställda har gått ner i tid – deltidsanställda har gått upp i lön och ökad sysselsättningsgrad (i vissa fall också i tid). Enligt den första årsutvärderingen från 2022 har detta också lett till en tydlig ökning av andelen heltidsanställda:
- I Reykjavik ökade andelen heltidsanställda med 5,2 procentenheter till dagens 75,4 procent.
- För statligt anställda ökade andelen heltidsanställda med 6,2 procentenheter till 77,8 procent.
- I äldreomsorgen (offentligt finansierad men huvudsakligen privat utförd på Island) ökade andelen heltidsanställda med 6,4 procentenheter till 67,4 procent.
Siktet inställt mot 30 timmars arbetsvecka
Arbetstidsförkortningen ligger som bilaga till kollektivavtalen och reformen beskrivs av parterna som ohotad och permanent. Vissa delar gällande lönestruktur ska utvärderas vidare innan det helt införlivas i det centrala huvudavtalet, vilket i nuläget förväntas ske under avtalsrörelsen 2024.
För den fackliga federationen BSRB är ”ett familjevänligt arbetsliv” fortsatt en huvudfråga, och man ser helst vidare steg ner mot 30 timmars normalarbetsvecka i en närliggande framtid. Kommunal har sedan kongressen 2022 ett uttalat mål om en arbetstidsförkortning till 30 timmar per vecka och möjligen kan Island fungera som ett inspirerande exempel.
Dagný Aradóttir Pind, ansvarig jurist på BSRB, menar att det finns vissa lärdomar att dra från den isländska erfarenheten:
- Pilotstudierna var avgörande för kunskapsinhämtning och verksamhetsanpassad implementering
- Bra samarbete mellan ledning, anställda och fack är en nyckel
- Att förbereda och genomföra en arbetstidsförkortning är “ett maraton, inte en sprint“
Det är med andra ord bara att snöra på joggingskorna och ge sig ut i spåret. Nästa steg är behövligt. Exempel likt Island visar att det är möjligt.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Hampus Andersson
Fyradagarsvecka: Världens största försök visar positiva resultat
Under 2022 genomfördes världens hittills största försök med fyra dagars arbetsvecka (32 timmar) och full lön i Storbritannien. Idag publiceras resultaten från följeforskningen, som visar en rad positiva effekter. Nästan alla deltagande företag uppger nu att de fortsätter med fyradagarsveckan.Kommunals arbetstidspolitik: Tid för arbetet, livet och återhämtning
Denna rapport är ett sätt att knyta ihop och tydliggöra Kommunals politik på arbetstidsområdet. Området är brett och innefattar många olika frågor, som bemanning, anställningsformer, arbetstidsmått och arbetstidsförläggning. Många av arbetstidsfrågorna är också tätt sammankopplade med arbetsmiljön.