Kommunals krav mot SKR och Sobona i förhandlingarna 2024

En del i att förbättra avtalet handlar om att förhandla fram ett nytt lönesystem. Lönesystemet ska säkerställa att medlemmarna får en god löneutveckling och det ska ha en tydlig koppling mellan lön och yrkesutveckling under hela arbetslivet. En grundläggande förutsättning för att ett nytt lönesystem ska få legitimitet är att löneavtalet är tydligt och transparent, så att jag som arbetstagare förstår på vilka grunder jag får den lön jag får.

– Lönesättningen som den ser ut idag fungerar inte som vi önskat. Det finns en hög grad av godtycke och 7 av 10 medlemmar upplever att de lönekriterier som finns på arbetsplatsen inte följs. Ska vi ha ett lönesystem med hög legitimitet så måste det finnas en tydlig koppling mellan lön och yrkesutveckling, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare, Kommunal. 

Kommunal kräver också förbättringar för att skapa hållbara arbetstider. Rätt bemanning, kontinuitet, förutsägbarhet och så regelbunden arbetstidsförläggning som möjligt, är alla nyckelfaktorer för en god arbetsmiljö. De krav som Kommunal ställer för att förbättra arbetstiderna innefattar arbetstidsförkortning, begränsning av delade turer och ett tvång för arbetsgivaren att genomföra årliga bemanningskartläggningar. 

– Utan tillräcklig vila och återhämtning riskerar man sin hälsa, både fysisk och psykisk. Många medlemmar har yrken med krävande långa arbetspass i branscher med en kronisk underbemanning. Ofta med ohållbara scheman som följd, vilket får långvariga och allvarliga konsekvenser för hälsan. Utan hållbara arbetstider blir branschen aldrig attraktiv, säger Malin Ragnegård. 

Kommunals avtalsyrkanden i korthet

Kommunal kräver ordning och reda på löner 

En attraktiv bransch förutsätter ett lönesystem som ger en god löneutveckling och som har en tydlig koppling mellan lön och yrkesutveckling. Av medlemmarna i Kommunal inom SKR och Sobona är det 27 procent som inte haft lönesamtal det senaste året, 35 procent som inte förstod hur chefen bedömt arbetsprestationen, och 71 procent som inte tycker att kriterierna för lönesättning följs på arbetsplatsen. 

Kommunal kräver därför att ett nytt lönesystem arbetas fram under avtalsperioden. Det nya löneavtalet ska ha en tydlig koppling mellan lön, arbetsuppgifter, erfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet.

Fram till att ett nytt löneavtal är på plats kräver Kommunal förbättringar på en rad punkter, bland annat dessa: 

• att lönesamtalet ska dokumenteras och skrivas under av chef och arbetstagare, ett så kallat skriftlighetskrav,
• att det införs ett senaste utbetalningsdatum för den nya lönen efter genomförd lönerevision,
• att kopplingen mellan yrkesutveckling och utbildning klargörs genom tydliga principer för lönesättning,
• och att erfarenhetstillägg förs in i avtalet.

Kommunal kräver hållbara arbetstider 

Rätt bemanning, kontinuitet, förutsägbarhet och så regelbunden arbetstidsförläggning som möjligt, är alla nyckelfaktorer för en god arbetsmiljö. För att den enskilda arbetstagaren ska ha så stort inflytande som möjligt, är det en förutsättning att frågor om arbetstider kan hanteras så arbetsplatsnära som det går. 

Av medlemmarna i Kommunal inom SKR och Sobona är det 26 procent som upplever att de sällan eller aldrig hinner göra alla sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. 44 procent anger att de det flesta eller varje dag har svårt att ta paus, och hela 68 procent är mycket eller ganska oroliga att inte orka arbeta fram till pensionsålder.

Kommunal kräver därför en rad förbättringar av arbetstiderna, bland annat genom: 

• att arbetsgivarna blir skyldiga att genomföra en årlig bemanningskartläggning, 
• att det görs en gemensam översyn av alla arbetstidsregler i avtalet för att de ska bli bättre anpassade efter branscherna, 
• att delade turer begränsas till att ha max en timme mellan passen, 
• att det införs arbetstidsförkortning, som ett led i Kommunals långsiktiga mål om 30 timmars arbetsvecka. 

Kommunal kräver förbättringar i dygnsviloregleringarna 

Det regelverk som nu finns på plats skyddar många arbetstagare på avtalet från att slentrianmässigt schemaläggas med mindre än 11 timmars dygnsvila, och att utsättas för stora risker där långa pass inte har en ostörd jourperiod. Det är inte rimligt att jobba dygnet runt utan vila, men det är inte heller rimligt att de som faktiskt kan vila på arbetet utan att bli störda, inte ska kunna ha långa arbetspass – där det behovet finns i verksamheten. 

Många medlemmar har inkommit med avtalsförslag gällande att förfarandet ska förenklas mot nuvarande lösning. Kommunals uppfattning är att beslut om arbetstidens förläggning ska hanteras av fack och arbetsgivare och ske så arbetsplatsnära som möjligt, och så även möjligheten till undantag från 11 timmars dygnsvila. En ny lösning måste också ta fasta på att kunna garantera ett tillräckligt skydd för individen, som lever upp till EU:s arbetstidsdirektiv. För att förläggning av långa arbetspass med kombination av arbete och jour ska kunna ske så arbetsplatsnära som möjligt, kräver Kommunal därför bland annat:

• att möjligheten till arbetspass upp till 24h inom LSS verksamhet som går under bilaga J ska omförhandlas med syfte att harmonisera med övrig brukarbunden verksamhet såsom personlig assistans, 
• att arbetspass upp till 24h på bilaga R ska vara möjligt utan dispensförfarande.

Malin Ragnegård och Johan Ingelskog om avtalskraven

Kommunals ordförande och avtalssekreterare berättar mer om vilka krav Kommunal har mot SKR och Sobon.