Vad kan skyddsombud göra åt underbemanning?
Blogginlägg
Varje vecka kommer rapporter från kommuner och regioner om stresslarm, ständig övertid och inringningar på fria dagar. Personal tvingas hoppa över toalettbesök och lagstadgade raster för att hinna med alla arbetsuppgifter. Hur kan vi få ett stopp på den här sjuka arbetsmiljön? Det finns många bra svar och lösningar på den frågan. En del handlar om att få arbetsgivarna att börja följa lagstiftningen. En annan del handlar om att sluta normalisera underbemanningen.
Kunskapen om hur farligt det är med negativ stress har ökat. Det är välkänt att en långvarigt hög arbetsbelastning, i kombination med bristande återhämtning, ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Ohälsosam arbetsbelastning har dessutom blivit en vanligare orsak till dödlighet. Drygt 700 personer dör varje år av negativ jobbstress i Sverige och fler riskerar att dö av det i framtiden. Det är alltså långt fler som dör till följd av sitt arbete jämfört med dem som dör på jobbet, i arbetsplatsolyckor.
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsmiljön är arbetsgivarnas och politikernas ansvar. I dessa tider av nedskärningar och uppsägningar är det viktigare än någonsin att de följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), och har täta undersökningar, riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Arbetsgivaren ska se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet, enligt OSA-föreskriften. Det behövs en aktiv dialog på arbetsplatsen kring bemanning, arbetsbelastning och återhämtning – för att kunna förebygga sjukdomar och ohälsa.
Riskbedömningar på varje arbetsplats
Skyddsombud och arbetsplatsombud har många verktyg för att kunna arbeta med bemanningsfrågorna på arbetsplatsen. Och väldigt många jobbar sedan länge aktivt med att kräva åtgärder av sin arbetsgivare.
Kommunal vill ha hållbara arbetstider och att arbetsgivarna genomför årliga bemanningskartläggningar på varje arbetsplats, tillsammans med personal, skyddsombud och arbetsplatsombud. Det här ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En bemanningskartläggning ökar kunskapen om hur bemanningen faktiskt ser ut. Det behövs undersökningar och riskbedömningar för att ringa in vad som är problemet och för att kunna ställa rätt krav på arbetsgivaren.
Tillbud från personalen är också viktiga underlag för att chefen ska få information om riskerna på arbetsplatsen. När arbetsgivare inte åtgärdar anmälda risker och problem kan tillbudsrapporterna också användas som bevis för skyddsombud och Arbetsmiljöverket.
Skyddsombuden har särskilda verktyg när det kärvar
Skyddsombuden har särskilt stöd i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen – med långtgående befogenheter att begära åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider. När det handlar om stress, arbetsbelastning och återhämtning kan skyddsombud ställa krav på arbetsgivaren att leva upp till flera olika lagar och föreskrifter – arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, SAM och OSAn.
Om arbetsgivaren inte följer lagstiftningen och inte åtgärdar de risker och brister i arbetsmiljön som de känner till, kan skyddsombud skriva en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Skyddsombuden kan vända sig till sin sektion eller avdelning för att få stöd. Där finns fackliga företrädare som har kunskap om lagar, regler och föreskrifter inom arbetsmiljöarbetet.
Låt oss fortsätta göra det omöjligt för arbetsgivare att skylla på personalbrist och sedan ha en arbetsmiljö som gör människor sjuka!
Både anmälan och Arbetsmiljöverkets inspektioner bidrar till en kunskap om hur arbetsmiljön kan bli bättre. Hos arbetsgivare växer kunskapen om vad i arbetsmiljön de behöver undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Samtidigt lär sig både arbetstagare och förtroendevalda vilka krav de faktiskt kan ställa på sin arbetsmiljö.
Tidigare 6:6a-anmälningar från Kommunals skyddsombud har till exempel lett till att Arbetsmiljöverket ställt krav på arbetsgivare med minutstyrda scheman inom hemtjänsten att ha schemalagda pauser, realistiska restider, samt att tydliggöra alla kringuppgifter.
Krav på ökad bemanning
Under senare år har skyddsombud börjat ställa krav på tillräcklig bemanning i sina anmälningar till Arbetsmiljöverket, med hänvisningar till OSA-föreskriften. Även arbetsmiljöinspektörer har börjat ställa mer specifika krav kopplat till arbetsbelastningen – ökad bemanning, högre kompetens och mer återhämtning.
Återhämtningen är väldigt viktig att ställa krav på. Alla arbetstagare har rätt till rast och pauser under arbetspasset, samt dygns- och veckovila mellan arbetspassen. Flera paragrafer i OSAn ger också stöd för att återhämtning är en hälsofrämjande resurs.
När bemanningen inte matchar de arbetsuppgifter som förväntas utföras kan skyddsombud också ställa krav på att arbetsgivaren avlastar genom en aktuell prioriteringslista, enligt 10 § OSA.
Det går alltså att göra mycket åt underbemanningen även på arbetsplatserna. Slutligen en hälsning till alla kära skyddsombud, arbetsplatsombud, fackliga företrädare på sektionerna och avdelningarnas ombudsmän. Låt oss fortsätta göra det omöjligt för arbetsgivare att skylla på personalbrist och sedan ha en arbetsmiljö som gör människor sjuka!
