Etableringsjobben är inte problemet
Blogginlägg
Regeringen vill kraftigt begränsa parternas inflytande över etableringsjobben för att få upp volymerna. Det kan vara en bra idé om syftet är att subventionera arbetsgivare, men om målet är att minska arbetslösheten är man fel ute. Då är det bättre att slopa nystartsjobben.
I måndags gick arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ut och kritiserade utformningen av etableringsjobben – den subventionerade anställningsform som fack och arbetsgivare tagit fram för att skapa en väg in på arbetsmarknaden för grupper som har svårt att etablera sig. Persson menade att anledningen till att så få omfattas av insatsen beror på kravet på en lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare som han följaktligen vill slopa.
Inget kunde vara mindre förvånande än det här utspelet. Den sittande regeringen har ett (1) verktyg för att bekämpa den massarbetslöshet som plågat Sverige i mer än tre decennier och det stavas subventioner. Målsättningen har åtminstone sedan Alliansens tillkomst varit att de ska vara så oreglerade som möjlig. Att det inte fungerar verkar man inte bry sig om.
Att det redan finns en subventionsform som är i princip utan krav vill man inte låtsas om.
Massarbetslöshet
Arbetslösheten stiger och stiger. Vid årsskiftet hade vi den högsta siffran på ett decennium (en kort peak under covid borträknad) och vi har inte varit under (tidigare ofattbart höga) 6 procent sedan 1992. Arbetslösheten rusar och regeringens enda slutsats är att vi måste subventionera mer och ha färre krav. Att det redan finns en subventionsform som är i princip utan krav vill man inte låtsas om. Nystartsjobben, som idag omfattar mellan 20 och 30 000 personer, är rättighetsbaserade vilket innebär att det inte görs någon prövning – om man uppfyller vissa formella krav är det bara att tuta och köra!
Och det gör företagen.
Det är som att ställa ett glas saft bredvid mjölkglaset framför treåringen. Mjölken kan vara hur god (och nyttig) som helst, men den är inte saft.
Regleringar är lösningen – inte problemet
Riksrevisionen granskade nystartsjobben 2023 och konstaterade att fusket är mycket omfattande. Man beskriver subventionerade anställningar som ineffektiva och konstaterar att de utgör ”en av statens mest riskfyllda ersättningar”.
Bredvid det här systemet, som pumpar in pengar i direkt kriminella bolag men naturligtvis också i seriösa företag, har regeringen placerat etableringsjobben.
Det är som att ställa ett glas saft bredvid mjölkglaset framför treåringen. Mjölken kan vara hur god (och nyttig) som helst, men den är inte saft. Problemet är inte att etableringsjobben är för krångliga utan att nystartsjobben i praktiken är näst intill oreglerade.
Ur ett fackligt perspektiv har etableringsjobben inneburit stora eftergifter när det gäller exempelvis allt för låga krav på utbildning, men massarbetslösheten är ett så fundamentalt problem att majoriteten av alla LO förbund, Kommunal inräknat, sagt okey. Detta även om Kommunal anser att en annan utformning skulle haft fler positiva effekter och bidragit mer till en välfungerande och produktiv arbetsmarknad.
Lägg ner nystartsjobben
Om Mats Persson vill få etableringsjobben att fungera bör han lägga ner nystartsjobben. Om regeringens intresse på allvar är riktat på att bekämpa arbetslösheten bör man lyssna på den i princip samlade forskningen och fokusera på utbildning snarare än subventioner och, inte minst, ta hjälp av parterna. Vi känner arbetsmarknaden bäst och vet att en effektiv arbetsmarknadspolitik är en förutsättning för trygga jobb, god produktivitet och en hög, hållbar tillväxt.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Anders Bucht
Vad har vi egentligen fått för skattesänkningarna?
Skattesänkningarna i 2025 års budget är bara skummet på vågen som svept över Sverige sedan början av 90-talet. Ofattbart stora resurser har flyttats från gemensam till privat konsumtion. Sänkta skatter har av högern länge beskrivits som mirakelmedicinen som botar de flesta samhällsproblem, men hur kommer det sig då att vi, sänkningarna till trots, har en skola i kris, en omsorg som går på knäna och en allt våldsammare kriminalitet?Blogginlägg av Anders Bucht
Därför är jämlikhetsdata viktigt
De negativa attityderna mot människor med utländsk bakgrund ökar i Sverige och det får konsekvenser – inte minst för medlemmarna i Kommunal. För att arbeta effektivt och trovärdigt mot rasism och diskriminering behöver Kommunal bli bättre på att se och lyfta medlemmarnas erfarenheter. Möjligheten att koppla statistik till utländsk bakgrund är en viktig, men ibland omstridd parameter.Blogginlägg av Anders Bucht
Kommunalare uppmärksammas i regeringens budget
En kommunalare får ett par hundra kronor i skattesänkningar från årsskiftet i den nya budgeten. I gengäld får hon eller han springa ännu fortare, skippa förmiddagskaffet och gå till jobbet trots feber om lönen ska räcka till. Det krävs inte mycket till analys för att se att det är en riktigt dålig deal.
