Därför är jämlikhetsdata viktigt
Blogginlägg
De negativa attityderna mot människor med utländsk bakgrund ökar i Sverige och det får konsekvenser – inte minst för medlemmarna i Kommunal. För att arbeta effektivt och trovärdigt mot rasism och diskriminering behöver Kommunal bli bättre på att se och lyfta medlemmarnas erfarenheter. Möjligheten att koppla statistik till utländsk bakgrund är en viktig, men ibland omstridd parameter.
Kommunals senaste rapport ”Var kommer du ifrån? Egentligen?” visar med all tydlighet att det inte går att stoppa huvudet i sanden och hoppas på att rasism, främlingsfientlighet och diskriminering är något som kommer försvinna av sig själv. Rasism är inte något som pyser fram hos en gammal morbror på äldreboendet och som försvinner med honom – den ekar i riksdagens korridorer och det får konsekvenser, inte minst för medlemmarna i Kommunal.
Var tredje kommunalare upplever att de negativa attityderna mot människor med utländsk bakgrund har försämrats de senaste åren, i samhället och på arbetsplatsen. Det här, som på flera sätt manifesteras i det nuvarande regeringssamarbetet, gör att många medlemmar känner sig misstänkliggjorda – enbart på grund av sin hudfärg.
Fler med utländsk bakgrund trakasseras
Tyvärr stannar det inte heller vid en känsla. Människor med utländsk bakgrund löper 18 procent större risk att utsättas för trakasserier och mobbing och de har sämre möjligheter att påverka sin schemaläggning än svenskfödda kollegor. Människor som själva är födda i Sverige, och alltså har gått igenom det svenska skolsystemet, men har två föräldrar födda i Afrika, löper dubbel så hög risk att inte få ett fast jobb.
Anekdotisk bevisföring och magkänsla skapar sällan en bra grogrund för förändring, men gällande diskrimineringsfrågorna är det tyvärr ofta där vi hamnar.
I det svenska jämställdhetsarbetet har forskning och statistik varit avgörande. Anekdotisk bevisföring och magkänsla skapar sällan en bra grogrund för förändring, men gällande diskrimineringsfrågorna är det tyvärr ofta där vi hamnar. Kommunal har därför tagit beslut om att alltid, när det är relevant, samla in statistik för att synliggöra rasistiska strukturer. Hittills har det oftast bara gjorts när det gäller kön och ålder – inte rörande de andra fem diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna:
- Ålder
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
Den typen av bakgrundsinformation, som samlas in för att motverka ojämlikheter, brukar kallas för jämlikhetsdata. Metoden går ut på att man i enkäter ställer frågor kopplade till alla diskrimineringsgrunder. På så sätt kan man se om svar på övriga frågor skiljer sig åt – till exempel mellan svenskfödda och personer födda i Afrika söder om Sahara, mellan vita och rasifierade eller mellan personer med och utan funktionsvariationer.
Nu vet jag att många drar öronen åt sig. Ska det skapas register? Som i DDR?! Varför vill ni veta vem jag ligger med, vilken hudfärg jag har eller om jag tror på en gud?
Svaret är naturligtvis nej på samtliga frågor. Det skapas inga register. Ingen är heller intresserad av enskilda personer.
Det handlar om helt anonymiserade data som inte ens de som ställer frågan ska kunna koppla till en individ. Det är lätt att åstadkomma för de som skickar ut enkäter, men det gäller att veta vad man gör. Frågorna ska vara valfria att svara på, syftet är enbart att se strukturer och samla kunskap för att förbättra arbetet för jämlikhet och mot diskriminering.
Det är också avgörande vem som är avsändare. Precis som att du inte ger ditt kontokortsnummer till vem som helst ska du inte lämna denna typ av information om du inte litar på avsändaren av enkäten.
Hudfärg har ingen betydelse
Jag har följt debatten om jämlikhetsdata i många år och kritiken (se till exempel Sakine Madon på UNT och Qaisar Mahmood i DN) har främst handlat om att man genom att ställa frågor kopplade till ursprung/etnicitet/hudfärg ger en betydelse till kategorierna och att metoden därmed i sin essens skulle vara rasistisk. Andra menar att metoden splittrar samhället och förstärker känslan av ett ”vi och dom”.
Det är, naturligtvis, så att det inte finns några egenskaper kopplade till hudfärg. Hudfärg har ingen betydelse, men ändå ges hudfärg betydelse – varje dag och i alla samhällen – jämlikhetsdata eller inte. Kan vi inte synliggöra det, eller bara arbeta med anekdotisk bevisföring, blir det mycket svårare att lyfta problemet och komma med konkreta och träffsäkra förslag för att åstadkomma förändring. Det är Kommunals senaste enkät ett bevis för.
Den som argumenterar för att vi inte ska samla in statistik kring ursprung eller hudfärg behöver förklara hur dessa kategorier skiljer sig från kön och ålder.
I enkäten som rapporten baseras på frågar Kommunal om respondentens och dennes föräldrars födelseregion. Vi undviker det minerade området kring etnicitet och hudfärg, men kan ändå komma åt en stor del av de som rasifieras, de som särbehandlas på grund av sitt yttre.
Problemet med att fråga om ursprung är att vi bland annat missar de som är tredje generationens invandrare. Vi vet från tidigare forskning att inte minst svarta människor diskrimineras på grund av hudfärg. De som faller mellan stolarna kommer också bli fler och fler över tid.
Ett steg i rätt riktning
Kommunal börjar försiktigt och lägger initialt bara till en diskrimineringsgrund till kön och ålder som förbundet sedan mycket länge ställt frågor kring i enkäter. Metoden är inte perfekt, men den är ett steg på vägen.
Utan kunskap är det svårt att driva förändring och förhoppningsvis följer fler fackförbund efter. Människor med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom i princip alla förbund, såväl bland medlemmar som förtroendevalda, och så lär det förbli så länge fackföreningsrörelsen inte får en ökad förståelse för fler verkligheter.
Jämlikhetsdata är inte lösningen på alla problem, men många problem är svårare att lösa utan jämlikhetsdata. Att metoden skulle vara kontroversiell har jag svårt att acceptera. Den som argumenterar för att vi inte ska samla in anonym statistik kring ursprung eller hudfärg behöver förklara hur dessa kategorier skiljer sig från kön och ålder.
Vill du läsa mer om metoden kan du bland annat göra det hos Amnesty, DIK eller Länsstyrelsen i Stockholm.
Relaterat innehåll
Var femte utsätts för hat och hot på jobbet – på grund av etnisk bakgrund
De negativa attityderna mot människor med utländsk bakgrund har förstärkts under de senaste åren – i samhället, men också på arbetsplatserna. Det visar Kommunals senaste rapport – ”Var kommer du ifrån? Egentligen?” som också presenterar siffror på att utlandsfödda medlemmar löper avsevärt större risk att utsättas för olika former av trakasserier och diskriminering.
Blogginlägg av Barbro Andersson
Facket måste stå upp för medlemmarna med utländsk bakgrund
Jag får ont i magen när jag läser Kommunals senaste rapport ”Var kommer du ifrån? Egentligen?” Den visar bland annat att medlemmarna i Kommunal som är födda i ett land i Afrika löper 300 procent större risk att inte få ett fast jobb än svenskfödda. Ett fast jobb är ofta förutsättningen för att kunna få en permanent bostad med allt vad det innebär av trygghet, kontinuitet i skola och sociala relationer.
