Varför är dygnsvila viktigt? Stressprofessor Göran Kecklund reder ut!

Dygnsvilan är den del av dygnet då man har sin längsta sammanhållna vila. Alltså i praktiken den del av dygnet då man sover. Jobbar du på dagen har du dygnsvilan på natten, jobbar du på natten har du dygnsvilan på dagen och förväntas sova då. I arbetstidslagen står det att alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Förenklat kan man säga att det betyder att du ska vara ledig minst elva timmar i sträck under varje 24-timmarsperiod, men att ditt arbetsdygn inte behöver vara detsamma som klockdygnet.

EU-kommissionen kritisk

Reglerna om dygnsvila är helt enkelt skyddsregler, som finns till för att skydda vår hälsa. För den som jobbar regelbundna kontorstider är detta något man sällan behöver fundera på. Du slutar ditt jobb samma tid varje dag och sover förhoppningsvis på nätterna. Men för all verksamhet som behöver fungera dygnet runt blir det helt plötsligt centralt. Hur ska schemat se ut för att jobbet ska fungera och för att alla som jobbar där ska må bra?

Arbetstidslagen är en så kallad dispositiv lag, vilket innebär att man kan ha andra regler i kollektivavtalen än i lagen. Och det är just detta som EU-kommissionen nu har haft synpunkter på: enligt deras kritik är det alldeles för fritt för kommuner och regioner i Sverige att minska på arbetstagarnas dygnsvila och de kräver därför att skyddet ska stärkas upp.

"Skiftarbetare löper större risk att drabbas av sjukdomar"

Göran Kecklund är professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han forskar om hur skiftarbete påverkar sömnen och hur störd sömn påverkar hälsan och säkerheten på jobbet.

– Dygnsvilan har stor betydelse för återhämtningen. Kort dygnsvila innebär att tiden inte räcker till för sömn, nedvarvning, socialt umgänge, bra matvanor, och träning – faktorer som är viktiga för återhämtningens kvalitet. En störd återhämtning anses vara en viktig orsak till att skiftarbetare löper större risk att drabbas av sjukdomar. Den viktigaste faktorn för återhämtning är tillräcklig och bra sömn, men även förmågan att koppla av och stänga ned stressen efter arbetspasset är viktigt för återhämtningen, säger Göran Kecklund.

Att arbeta oregelbundet ökar både risken för trafik- och arbetsskador och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Generellt är det just sömnbristen som är boven i dramat och just därför är dygnsvilan så viktig.

– På kort sikt innebär för lite vila mellan arbetspassen obalans mellan stress och återhämtning. Obalansen medför att de uppbyggande och energipåfyllande biologiska processerna inte fungerar optimalt, vilket på lång sikt kan påverka till exempel immunförsvaret, stresshormoner, blodtryck och blodsocker. Att någon enstaka gång per månad ha dygnsvila som är kortare än 11 timmar påverkar förmodligen inte så mycket. Men om dygnsvilan regelbundet blir förkortad, minst 1–2 gånger per vecka, då finns det risk för ständiga sömnstörningar och det sliter på hälsan på lång sikt, säger Göran Kecklund.

Nya regler i höst

På grund av de nya reglerna i kollektivavtalet HÖK/AB är det just nu många arbetsgivare som ser över schemaläggningen för att ha nya scheman på plats den 1 oktober i år när reglerna börjar gälla. Men det är många faktorer behöver samverka för att schemaläggningen ska fungera bra.

– Även om dygnsvilan mellan arbetspass är minst 11 timmar är det ingen garanti att det blir bra och hållbara scheman. Det är viktigt att ta hänsyn till andra rekommendationer gällande till exempel arbetspassens längd, antal arbetsdagar i följd, planering av nattskift, med mera. En annan viktig faktor är att arbetstagarna får vara delaktiga i utformningen av skiftschemat. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ger goda förutsättningar för attraktiva arbetstider som är bra för såväl verksamheten som hälsan och balansen mellan arbete och privatliv, säger Göran Kecklund.

Räddningstjänst och andra bilagor och specialbestämmelser

Det finns ett antal specialbestämmelser och bilagor kopplade till HÖK/AB, exempelvis bilaga J som reglerar jour, bilaga L som reglerar lägerverksamhet och bilaga R som reglerar räddningstjänst. Dessa bestämmelser och bilagor är inte förhandlade och parterna ska göra en översyn även av dem. Troligtvis kommer de också påverkas av förändringarna och det kommer behöva göras ändringar. När det står klart vilka ändringar som kommer slå igenom på specialbestämmelser och bilagor så kommer vi att meddela detta till berörda medlemmar och förtroendevalda.

Så kan ni påverka schemaläggningen på arbetsplatsen

Prata ihop er om hur ni vill att schemaläggningen ska fungera – vad som funkar bra och mindre bra. Berätta för cheferna vad ni kommer fram till och tala om att ni vill vara med och påverka.
Den som är skyddsombud på arbetsplatsen bör begära riskbedömning av alla schemaförändringar, och alla arbetstagare kan också rapportera tillbud vid de situationer då schemaläggningen skapar risker i arbetsmiljön.
Titta också på den återhämtning som finns under arbetstiden. Eftersom för lite dygnsvila medför sömnbrist och därmed en högre risk att drabbas av stress och trötthet är behovet av raster och pauser högre för arbetspass som har kort dygnsvila.
Diskutera vidare med skyddsombud och arbetsplatsombud och ta stöd av er sektion om det behövs.

Vad är en brytpunkt?

Brytpunkten, eller dygnsbrytet som den också kallas, är den tidpunkt då ditt arbetsdygn startar. Det behöver alltså inte vara klockan 24.00 då klockdygnet börjar, utan kan vara när som helst under dygnet. Om din brytpunkt infaller kl. 03.00 är det någon gång inom 24 timmar (från 03.00 till 03.00) som du ska få dina 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Om vi säger att du börjar jobba kl. 07.00 och jobbar till 16.00 så har du 11 timmars dygnsvila fram till ditt dygn bryts igen kl. 03.00.

Du och dina kollegor kan ha olika brytpunkter, de är individuella. Det som är nytt i de nya reglerna i HÖK/AB från 1 oktober är att din brytpunkt ska framgå på ditt schema och att den ska vara densamma under hela schemaperioden (beräkningsperioden).