Men vem kör egentligen? Kommunal granskar busstrafiken

Ett välkänt problem är att många upphandlingar har inneburit att de anställda har blivit ”hängande” vid ett leverantörsbyte på grund av brister i LAS. De har fått söka sina jobb på nytt, och de som har individuell lön har riskerat att erbjudas lägre lön än tidigare.

Kommunal har kämpat för att krav på personalövertagande ska föras in i förfrågningsunderlaget vid upphandling och har hittills lyckats bland annat i Kalmar, Dalarna och Västerbotten. Det verkar som om den juridiska diskussionen just nu är i linje med Kommunals krav.

Lagen borde säkra medbestämmande

Det faktum att det är den upphandlande parten som ställer kraven på hur trafiken ska fungera och vilka incitament som ska styra ersättningen, medan entreprenören är den som Kommunal förhandlar med, gör att möjligheter till facklig påverkan stängs. Kommunal föreslår en ändring i MBL, så att facket får möjlighet att förhandla med den upphandlande myndigheten inför en trafikupphandling. Det kan till exempel gälla krav på utrustning. Där fick Kommunal medhåll av Niklas Domeij (S), landstingsrådssekreterare i Stockholms läns landsting, en av paneldeltagarna vid seminariet när rapporten Men vem kör egentligen? – En rapport om den upphandlade busstrafiken släpptes.

- Inom spårtrafiken är facket med och påverkar hur tågvagnarna byggs innan de går ut i trafik. Det kanske vore en bra modell om Kommunal jobbade tillsammans med bussbolagen om vilka bussar som skulle köpas in, sa han.

Ett annat område där fackförbunden behöver öka sitt inflytande är så kallade incitamentsavtal, där information registreras för att det ska gå att mäta att trafiken uppnår vissa mål som till exempel miljömässig körning, kundnöjdhet, punktlighet eller antal resande.

- Medlemmarna i Kommunal blir mer och mer detaljstyrda i sina jobb, och bussbranschen är inget undantag. Men den som har en bra dialog med arbetsgivaren kan hitta bra sätt att jobba med incitamenten, sa Oskar Taxén, utredare på Kommunal och författare till rapporten.

- Bussförarna har krav på sig att möta resenärerna på ett bra sätt, köra jämnt och hålla tiderna. Dessutom blir de stressade på grund av dåligt utformade incitamentsmätningar. Om de fick vara med och påverka hur mätningarna görs skulle de må bättre, sa Per Holmström, förste vice ordförande i Kommunal.

Dyr kollektivtrafik, bristande kunskap och otydlig struktur

Bussbranschens aktörer, politikerna och Kommunal ser samma verklighet där kostnaderna för kollektivtrafiken ökar kraftigt, medan andelen trafikanter som väljer att åka kollektivt inte ökar i motsvarande grad utan ligger konstant.

- Trängseln i trafiken är ett stort problem. Vi behöver titta på samhällsplanering och struktur. Om busstrafiken ska bli attraktiv är framkomlighet A och O, sa Anna Grönlund, branschchef och vice VD på Sveriges Bussföretag.

- Vi måste helt enkelt sälja fler biljetter! Företagsförsäljning är en bra idé. De anställda kan låna företagets busskort när de ska ut på tjänsteärenden. Vi måste börja tänka utanför vår egen lilla låda, sa Anita Stenhardt, kommunikationschef på Svensk Kollektivtrafik.

Ett problem som Kommunals rapport pekar ut, som också kan bidra till fördyring, är bristande hantering av statistik och kunskap. Politikområdet är tekniskt, juridiskt och logistiskt komplicerat och politikerna tycks i vissa fall sakna tillräckligt stöd från den egna organisationen. Statens roll är otydlig, liksom ansvaret för stöd och tillsyn. Samarbetet inom ramen för Partnersamverkan är inte transparent. Denna del av analysen opponerade sig branschföreträdarna mot, och trodde inte att ett ökat statligt ansvar är lösningen.

Av: Anna Sahlée

Se webbsändning av seminariet

Länk till webbsändningen av seminariet på Kommunals Bambuser-kanal.