Kommunal omförhandlar krislägesavtalet

Krislägesavtalet är ett kollektivavtal som kan aktiveras tillfälligt av arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner. Det kan aktiveras vid särskilda krislägen och innebär att den ordinarie arbetstiden höjs samtidigt som personalen får högre ersättning. Avtalet öppnar också för särskild nödfallsövertid och in- och utlåning av personal.  

– Det var ju ingen som trodde att krislägesavtalet skulle användas under en långvarig pandemi. Det befintliga avtalet är ju framtaget med tanke på kortvariga kriser, som skogsbränder, terrorattacker eller stora trafikolyckor. Vi såg att det fanns behov av ett krislägesavtal i de lägena. Till viss del har också avtalet fungerat. Men det finns delar som vi behöver skruva, förtydliga och utveckla för att det ska bli hållbart vid långvariga kriser, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal.

Utgångspunkten är det krislägesavtal vi har idag, men att det ska vara anpassat till ett långvarigt krisläge som en pandemi.

– I en kris som den vi är i nu är det ju ofta samma personer som arbetar i krisläge, månad ut och månad in. Då måste det finnas möjlighet till återhämtning och krisstöd, annars fungerar det inte. Men det behöver också förtydligas hur inflytandet och dialogen med Kommunal och de anställda ska fungera. Kommunikation och dialog på arbetsplatsen är avgörande i dessa lägen, säger Johan Ingelskog.

Förhandlingarna inleddes den 17 maj och avsikten är att en ny överenskommelse ska tecknas senast den 9 juni. Kommunals avtalsdelegation består av 12 ordinarie ledamöter som kommer från hela landet och som har erfarenhet av verksamheter där krislägesavtalet är aktuellt.  

Frågor och svar om krislägesavtalet

Förhandlingsdelegation för krislägesavtalet

Anna Eklund
Johan Hamberg
Maria Östergren
Elin Brodin
Ilona Karlsson
Therese Andersen
Carina Lenngren
Kamal Elmi
Larita Wigander
Darick Wardh
Christine Marttila 
Helena Lindgren