Ordlista för avtalsrörelsen

A 

Ajournera: Skjuta upp eller senarelägga. 
Allmänna anställningsvillkor: De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid m.m. 
Arbetsgivaravgift: Sociala avgifter som arbetsgivarna betalar till staten, en viss procent av lönesumman. 
Arbetsledningsrätt: Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt som inte lag eller avtal reglerar. 
Arbetsmarknad: Marknaden där arbete köps och säljs. 
Arbetsrätt: Arbetsrätt omfattar reglerna i lag och kollektivavtal och förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. 
Arbetstidskonto: Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa kollektivavtal. Tiden kan sedan tas ut i tex. ledighet eller pengar. 
Avtal: Juridiskt bindande överenskommelse. 
Avtalsdelegation: Avtalsdelegationen består av medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram ett nytt kollektivavtal. 
Avtalskrav: De krav som fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna. Förutom lön kan kraven även gälla allmänna anställningsvillkor. 
Avtalslöst tillstånd: Tiden från att kollektivavtal löpt ut tills ett nytt tecknas. 
Avtalsperiod: Kollektivavtalets längd. 
Avtalssekreterare: Titel på förhandlingschefen i många fackförbund. 
Avtalsturlista: Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även turordningslista.

B 

Bemanningsavtalet: Avtal mellan samtliga LO-förbund och Almega som reglerar villkoren för anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra företag. 
Blockad: Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs. Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad. 
Bruttolön: Lön före skatt. 

C 

Central förhandling: Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. 
Central lönebildning: Storleken på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå. 

D 

Disponibel inkomst: Det som finns kvar i plånboken när skatten är betald. 
Dispositiv: Viss del av arbetsmarknadslagstiftningen dispositiv. Detta innebär att fack och arbetsgivare, i kollektivavtal, kan komma överens om annat än vad lagen säger. 

F 

Fredsplikt: Så länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt. 
Förbundsavtal: Rikstäckande kollektivavtal. 
Förbundsstyrelsen: Består av valda medlemmar från hela landet. och utses av kongressen. 
Förhandling: Två eller flera parter träffas för att nå bästa möjlig kompromiss/lösning. 
Förhandlingsordningsavtal: Reglerar hur förhandlingarna ska gå till. 
Föräldralön: Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig. 

G 

Generalstrejk: En stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden. 
Generellt påslag: Lönepåslag som är lika stort för alla. 

H 

Huvudavtal: Reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till. 
Huvudorganisationer: LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv m.fl. organisationer som samlar olika fackförbund och arbetsgivarorganisationer. 
Hängavtal: Kollektivavtal för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Avtalet hänvisar till ”hängs på” det kollektivavtal som råder i branschen. 

I 

Individgaranti: Den löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras. 
Individuell lönesättning: Lönerna sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang. 
Individuell löneutveckling: Möjlighet att få högre lön genom att tex. ta på sig andra arbetsuppgifter och vidareutbilda sig. 
Inflation: Prisökning på varor och tjänster. Mäts som förändring under ett år. 

K 

Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor m.m. 

L 

LAS: Lagen om anställningsskydd. Lagen anger bl.a. regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar. 
Lockout: Arbetsgivarnas konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får ingen lön. 
Lokala förhandlingar: Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare lokalt. 
Lokal lönebildning: Lönerna, även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt. 
Lokal pott: Den summa pengar som enligt det centrala kollektivavtalet ska fördelas lokalt. 
Lägstalön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även minimilön. 
Lönebildning: Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokal nivå. 
Löneglidning: Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger. 
Lönenormering: Det kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i de övriga avtalen. 
Lönerevision: Översyn av lönerna på arbetsplatserna. 
Lönespridning: De skillnader som finns mellan de anställdas löner hos arbetsgivaren. 
Lönesystem: Modell för hur lönerna ska sättas. 
Löneutrymme: Den nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar av. 
Löneväxling: En del av löneökningen byts mot en förmån till exempel pension. 

M 

Marknadskrafter: Tillgång och efterfrågan som bestämmer priset på en vara eller på arbetskraft. 
Medarbetaravtal: Gemensamt kollektivavtal som gäller både arbetare och tjänstemän hos arbetsgivaren. 
Medling: Försök att ena parter som inte kommer överens. 
Medlingsinstitutet (MI): Statlig myndighet som utser medlare som medlar i arbetstvister. 
Minimilön: Den lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas även lägstalön. 
Märket: Löneökningarna i det kollektivavtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke, för lönerna i övriga avtal. 

N 

Nattmangling: När förhandlingarna, i slutskedet, fortsätter långt in på natten. 
Nettolön: Lön efter skatt. 
Nominell löneökning: Hur mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan hänsyn till inflationen. 
Nollavtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även sifferlösa avtal. 

O 

Omställningsavtal: Reglerar vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid t.ex. neddragningar. 
Opo: Opartiska ordförande. En privat variant av medlare som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut. 
Osakliga löneskillnader: Löneskillnader som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens. 

P 

Parter: De som deltar i en förhandling. 
Pott: Den summa pengar som kollektivavtalet anger för löneökningar och som fack och arbetsgivare ska fördela. Används på både central och lokal nivå. 
Prolongering: Förlängning av kollektivavtal 

R 

Reallön: Lön i förhållande till prisnivån. 
Reallöneökning: Lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att arbetstagare får mer pengar att röra sig med. 
Relativlöneförändring: Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper. 
Retroaktiv lön: Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut. 
Riksavtal: Rikstäckande kollektivavtal. 

S 

Sifferlösa avtal: Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal. 
Strandning: När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet. 
Strejk: En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar arbeta. 
Strejkkassa: De pengar facket avsatt föra att betala ut ersättning till dem som strejkar. 
Strejkvakt: Medlem som står utanför arbetsplats som är försatt i strejk. 
Strejkbrytare: Person som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad svartfot. 
Stridsåtgärder: Vid avtalslöst tillstånd, när avtalstiden löpt ut, har parterna rätt att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas stridsåtgärd. 
Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd för att stödja annan part i en konflikt. 

T 

Tillsvidareanställning: Fast anställning. 
Turordning: Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns. 
Turordningslista: Arbetsgivare och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Kallas även avtalsturlista. 

V 

Varsel: Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar. 
Vikariat: En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande. 
Vild strejk: Otillåten strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande gäller. 
Visstidsanställning: Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I lagen om anställningsskydd, LAS, finns tre typer av visstidsanställningar: särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. 
Värdediskriminering: Att det arbete som utförs i mansdominerade yrken värderas högre i samhället än det i kvinnodominerade yrken. 

Y 

Yrkande: Ett avtalskrav. 
Yrkesutveckling: När arbetstagarnas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling. 

Källa: Tidningen Arbetet/LO-Tidningen, Johanna Wreder, Lars Fischer, Annica Jansson