Högst kvalitet på äldreboenden utan vinstkrav – graden av vinstintresse spelar roll
Blogginlägg
Sveriges bästa icke-kommunala äldreboenden drivs av aktörer utan vinstsyfte, visar ny forskning. I dag drivs omkring en femtedel av alla äldreboenden i Sverige i icke-kommunal regi. En studie visar nu att äldreboenden som drivs av icke-vinstdrivande organisationer har högst kvalitet. Lägst kvalitet håller äldreboenden som drivs av börsnoterade bolag och riskkapitalbolag.
Rasmus Broms, Carl Dahlström och Marina Nistotskaya, statsvetarna bakom studien Provider Ownership and Indicators of Service Quality: Evidence from Swedish Residential Care Homes (2024), har jämfört fyra driftsformer för äldreboenden: icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, privata bolag, börsnoterade bolag och riskkapitalbolag. I studien, som omfattar 2 639 icke-kommunala äldreboenden i Sverige, undersöktes personaltäthet, tillgång till sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, boendenöjdhet, samt hur väl boendena uppdaterat sina handlingsplaner. Analyserna baseras på data från SCB:s allmänna företagsregister över 2 639 icke-kommunala äldreboenden. Kvalitetsindikatorerna är hämtade från Socialstyrelsens nationella enhets- och brukarundersökningar för särskilt boende för äldre. Undersökningsperioden omfattar sju år mellan 2012 och 2019. Studien är publicerad i Journal of Public Administration Research and Theory.
Forskarna önskar nyansera debatten om privat / offentlig genom att jämföra olika typer av privata äldreomsorgsverksamheter. Forskningen bygger teoretiskt på teorierna för ”dimensionell offentlighet” (det vill säga graden av vinstintresse / incitament) och teorin för inkompletta kontrakt (dvs. all kvalitet på servicen som huvudmannen önskar ej kan specificeras i kontraktet i sin fulla utsträckning). De hävdar att olika former av icke-offentligt ägande är förknippade med olika intensitet av incitament för vinstmaximering, vilket i slutändan påverkar vård- och omsorgskvalitet.
Icke-vinstdrivande verksamheter i topp
Enligt studien har äldreboenden som drivs av icke-vinstdrivande organisationer högst kvalitet. Lägst kvalitet håller äldreboenden som drivs av börsnoterade bolag och riskkapitalbolag. Mitt emellan dessa hamnar äldreboenden som drivs av vinstdrivande privata bolag.
Icke-vinstdrivande organisationer överlag är alltså bäst på äldreomsorg i Sverige. Dessa organisationer sysslar inte med vinstutdelning utan återinvesterar sitt ekonomiska överskott i verksamheten. Dessa har högst personaltäthet, många sjuksköterskor, den till utbildning sett mest kompetenta omsorgspersonalen, och flest nöjda brukare.
Privata bolag kan också leverera men graden av vinstintresse spelar roll
Ser man till de vinstdrivande företagen är kvaliteten bäst på äldreboenden som drivs av privata bolag (som inte är börsnoterade bolag och riskkapitalbolag). Dessa boenden utmärks av hög personaltäthet och personalen är generellt sett mer välutbildad jämfört med boenden som drivs av företag som är börsnoterade eller ägs av riskkapitalbolag.
Studien erbjuder därmed viktiga lärdomar för upphandlande kommuner men även för kommuner som funderar på sin egen organisering av äldreomsorg.
För Kommunal är resurserna ett medel och välfärden vårt mål. I välfärdsbolag med avkastningskrav är förhållandet per definition det omvända.
Viktig forskning för Kommunal – och alla andra som bryr sig om välfärdens kvalitet
Sedan 1990-talet har en allt större andel av Sveriges skattefinansierade välfärd kommit att drivas av privata aktiebolag. Ett motiv till att öppna vård och omsorg för privata utförare var att konkurrens och möjlighet till vinstuttag antogs leda till bättre kvalitet och bättre villkor, eftersom personalen genom ökad etableringsfrihet skulle få fler arbetsgivare att välja mellan. Resultatet har varken blivit högre kvalitet för medborgarna eller bättre villkor för de anställda. Tvärtom ser vi i många fall en klar försämring. Att oreglerad vinstdrift skapar en bättre äldreomsorg saknar såväl teoretiskt som empiriskt stöd.
Sedan avreglerings- och kundvalssreformer på 80- och 90-talet har privatisering och marknadifiering av vård, skola och omsorg skola i Sverige gått snabbare och längre i Sverige än i jämförbara länder. Jämfört med till exempel Norge är äldreomsorg som utförs av vinstdrivande organisationer ungefär tre gånger vanligare i Sverige. Precis som i andra skandinaviska länder spelar den ideella sektorn i Sverige en relativt liten roll i äldreomsorgen.
För Kommunal har det länge varit en självklarhet att vinstmaximering påverkar vård- och omsorgskvalitet. Från 2014, 2016, 2018 och 2021 har Kommunal vid fyra tillfällen utvärderat privata och offentliga äldreomsorgsutförare genom att jämföra anställningsvillkor, löner och personalens upplevelse av sitt arbete. Ingången i dessa rapporter har varit att om antagandena som låg till grund för konkurrensutsättningen stämmer, då borde mätbara villkor vara bättre eller åtminstone lika bra för anställda i privatdriven äldreomsorg jämfört med anställda i kommunalt driven äldreomsorg. I alla fallen har resultaten snarare visat på sämre villkor för privatanställda undersköterskor och vårdbiträden.
Det är värt att påpeka att Kommunals jämförelser handlar om privata aktiebolag vs. kommuner. Broms, Dahltröms och Nistotskayas nyansering är ett välkommet tillägg. En jämförelse mellan Icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, privata bolag, börsnoterade bolag och riskkapitalbolag erbjuder ny kunskap om skillnader inom kategorin ”privat”, incitament och dess konsekvenser på verksamheten.
För Kommunal är resurserna ett medel och välfärden vårt mål. I välfärdsbolag med avkastningskrav är förhållandet per definition det omvända. Reglering behövs för att säkerställa att välfärdsverksamheter har förutsättningar på plats för att brukarna ska få sina behov bemötta samt för att personalen har en hållbar arbetsmiljö.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Mari Huupponen
Ambitionssänkning i svensk äldreomsorg – RUT kan aldrig ersätta undersköterskor
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg väntas bli allt större under de kommande 20 åren. En färsk myndighetsanalys bekräftar att politikerna svält ut äldreomsorgen i smyg, trots att välfärdstjänsten har allmänhetens starka stöd.Blogginlägg av Mari Huupponen
Det finns inget kvar att ”effektivisera” i svensk äldreomsorg
I samband med släppet av årets budgetproposition uppmuntrade finansminister Elisabeth Svantesson Sveriges kommuner att jobba med ”effektiviseringar” för att klara den extrema åtstramningsbudgeten för 2024, som hon själv nyss har valt att lägga. Det kommer inte att gå. Äldreomsorgsverksamheter är redan otroligt slimmade, och det finns inget kvar att effektivisera.
