Varsel om konflikt med Almega Vårdföretagarna avblåst

Den 5 januari varslade Kommunal om strejk efter att förhandlingarna strandat kring den särskilda satsningen på yrkesutbildade. Idag accepterar Kommunal medlarnas bud och varslet är avblåst. 

- Kommunal varslade för att avtalen med de privata vårdföretagen ska vara likvärdiga med de avtal vi har med alla övriga arbetsgivare inom vård och omsorg. Kommunal kunde omöjligt acceptera Vårdföretagens krav att den extra lönesatsningen på yrkesutbildade skulle betalas med villkorsförsämringar för alla anställda, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Förhoppningsvis ser nu också de privata vårdföretagen att dörren där man konkurrerar med lägre löner eller sämre villkor är stängd.

- Det är bra att även de privatanställda medlemmarna i Kommunal nu kommer få lönehöjningar i nivå med normeringen och att de yrkesutbildade får en särskild satsning. Särskilt viktigt är dock att vi lyckades tvinga Vårdföretagarna att backa från sina krav på villkorsförsämringar som att ta bort lägsta lönerna och ökade deltidsanställningar, säger Tobias Baudin.

Avtalen gäller 29 månader och berör cirka 55 000 anställda.

- Det är ett viktigt resultat för medlemmarna i Kommunal vi förhandlat fram. Inte minst att en satsning på yrkesutbildade som är viktigt för att öka statusen på dessa viktiga jobb. Men det är också ett resultat som stärker konkurrensneutraliteten mellan driftsformerna inom vård och omsorg vilket långsiktigt är viktigt för alla medlemmar i Kommunal, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare Kommunal. 

Frågor och svar

På den här sidan:

Därför sa Kommunal ja till avtalet

Extra satsning på yrkesutbildade

Lön och ersättningar

Hur lång är avtalstiden?

Avtalet kommer gäller från den 1 januari 2121 till 31 maj 2023. 

Därför sa Kommunal ja till avtalet

Varför har Kommunal sagt ja till medlarnas bud?

Det har varit väldigt hårda förhandlingarna där motparten krävt en rad försämringar och har inte varit intresserad av att prioritera sin personal. När medlarna till slut presenterade ett avtal som ligger i nivå med vad alla andra på arbetsmarknaden har fått inklusive en extra satsning på yrkesutbildade så var det läge att säga ja. Vår bedömning är att vi inte hade fått ett bättre avtal om vi gått ut i konflikt utan att det snarare skulle landat sämre. 

Vi har fått igenom satsningen på yrkesutbildade utan att göra försämringar i villkoren vilket har varit väldigt viktigt för Kommunal. Vi har också fått igenom flera förbättringar i villkoren. 

Genom avtalet stärks konkurrensneutraliteten mellan de verksamheter som drivs offentligt, kooperativt, ideellt  och privat inom vård, behandling, omsorg och äldreomsorg vilket långsiktigt är viktigt för alla medlemmar i Kommunal.

Hade vi inte fått ett bättre avtal om vi hade gått ut i konflikt?

Att varsla om konflikt är en kraftfull markering från Kommunals sida och är samtidigt inget vi gör lättvindigt. Kommunal eftersträvar alltid att teckna avtal med motparten utan att ta till konflikt. I förhandlingarna menade Almega Vårdföretagarna att den särskilda satsning på yrkesutbildade som Kommunal kräver ska betalas med försämrade villkor, vilket vi aldrig kunde acceptera och inte heller gjorde. Vår bedömning är att vi inte hade fått ett bättre avtal om vi gått ut i konflikt, utan att stridsåtgärder snarare skulle ha resulterat i ett sämre avtal. 

Vad var meningen med varslet om ni ändå gav upp direkt?

Att varsla om konflikt är en kraftfull markering från Kommunals sida, det betyder hit men inte längre. Inför varje avtalsrörelse får medlemmarna i Kommunal skriva avtalsförslag vilket sedan blir de frågor Kommunal driver i centrala förhandlingar. Kommunal varslade om konflikt för att Almega Vårdföretagarna ville att medlemmarna skulle betala för sina löneökningar med villkorsförsämringar. I medlingen fick vi gehör för flera av våra krav och kunde acceptera de avtal som presenterades. Därför avblåstes konflikten. 

Vad ville Vårdföretagarna få igenom när vi strandade förhandlingarna?

Det låg flera villkorsförsämringar på förhandlingsbordet när vi strandade förhandlingarna i början av januari. Några av dem har listat nedan. 

• Ingen begränsning i hur mycket mertid en arbetstagare få ha: Vårdföretagarna ville få in i avtalet att det mertidstak som idag finns för deltidsantällda på 200 timmar skulle ökas betydligt. Det skulle ha fått konsekvenser som ytterligare segmenterade deltidsanställningarna inom branschen och i princip att medarbetare kan ha hur låg sysselsättningsgrad som helst och fått ta de arbetspass som arbetsgivaren erbjudit för att kunna försörja sig på lönen. Detta är nu stoppat och mertidstaket på 200 timmar ligger kvar. 
• Fler undantag för möten, kurser och konferenser: Vårdföretagarna vill få in fler undantag där de inte skulle ha betalat ut mertid- och övertid när medarbetare kommer till arbetsplatsen för att delta i till exempel ett möte utanför ditt schema. Om du till exempel jobbar natt och det är ett möte klockan 14-15, så skulle arbetsgivaren be dig komma in men inte beordra in dig. Det skulle innebära att du inte får ut någon mertid- eller övertidsersättning. Detta är nu stoppat och arbetsgivaren behöver följa de ersättningsnivåer som finns i kollektivavtalet.
• Senarelägga OB: Vårdföretagarna ville att höjningen av ob-tillägget skulle senareläggas. Genom att lägga saker vid ett senare datum så förlorar du som medlem pengar varje månad. Nu kommer istället de höjda OB-tillägget att gälla från den 1 januari 2021. 

Extra satsning på yrkesutbildade

Hur fördelas den extra lönesatsningen på yrkesutbildade?

Modellen för den extra löneökningen till yrkesutbildade ser ut som så att alla bidrar till potten med 60 kr (år 2021) respektive 50 kr (år 2022). Exempel: På en arbetsplats med 50 anställda, där 25 är yrkesutbildade, så fördubblas potten, eftersom satsningen är reserverad endast för yrkesutbildade. Viktigt att komma ihåg att lönerna fördelas individuellt, ingen garanteras en viss löneökning

Varför är det viktigt att satsa extra på yrkesutbildade?

Utbildning ska löna sig även i välfärden. Att yrkesutbildade inom vård och omsorg får en extra lönesatsning är ett viktigt steg. Kommunal menar att det är helt nödvändigt att höja statusen och attraktionskraften inom vård och omsorg.

För att långsiktigt säkra kvaliteten är det också en viktig insats för att möta de enorma rekryteringsbehov som finns och som kommer att finnas i välfärden de kommande åren. För att få fler yrkesskickliga personer inom vård och omsorg att vilja jobba kvar och för att attrahera framtidens personal till äldreomsorgen och vården måste det bli tydligt att kompetens lönar sig även i välfärden.

Dessutom handlar satsningen på yrkesutbildade inom vård och omsorg ett steg mot minskad löneskillnad mellan kvinnor och män. 

Var det värt att varsla om konflikt för att extra satsning på yrkesutbildade?

Ja det var det. Kommunals utgångspunkt är att ett avtal med Vårdföretagarna ska vara lika mycket värt som det vi har med kooperativa, ideella och offentliga arbetsgivare. 

I förhandlingarna menade Almega Vårdföretagarna att den särskilda satsning på yrkesutbildade som Kommunal krävde skulle betalas med försämrade villkor. Detta kunde vi inte acceptera och därför var vi tvungna att varsla om konflikt.

Vad krävs det för att kvalificera sig som yrkesutbildad?

Med yrkesutbildning menas för vid den aktuella tiden genomförd och avslutad utbildning på ungdomsgymnasium inom för arbetet relevant inriktning. Detta gäller även för vuxenutbildning. Det innebär att oavsett vilket år du avslutade din yrkesutbildning räknas du som yrkesutbildad. 

När förändringarna i vård- och omsorgsprogrammet träder i kraft den 21 juli 2021 gäller godkänd yrkesutbildning och yrkespaket enligt Skolverket och omfattar såväl utbildning till vårdbiträde som undersköterska både på ungdomsgymnasium som vuxenutbildning. 

Lön och ersättningar

Varför får vi inget engångsbelopp som de fick inom Sveriges kommuner och regioner?

Kommunal hindrar ingen arbetsgivare att visa att deras medarbetare är viktiga och utför ett av Sveriges viktigaste jobb. Att inte premiera medlemmarna i Kommunal som har tagit Sverige genom pandemin är kortsiktigt tänkt. I detta fall har Almega Vårdföretagarna valt att inte prioritera sina anställda något som vi beklagar djupt. 

Vi ser positivt på att enskilda företag inom Vårdföretagarna premierar sina anställda ekonomiskt. 

När kommer min nya lön?

Den första lönerevisionen är den 1 januari 2021. När det centrala avtalet nu är klart så kommer det ske lokala lönearbete på din arbetsplats startas. Om de löneprocessen drar ut på tiden så får du din nya lön retroaktivt från den 1 januari 2021. 

Hur fungerar löneprocessen? När får jag veta vad jag får i löneökning?

Lönerna kommer att förhandlas vid två tillfällen under avtalsperioden. Detta kallas lönerevision. Till varje gång beslutar de centrala parterna om ett utrymme i kronor som är en så kallad ”insamlingsmodell”. Det betyder att när lönerna sedan kan förhandlas på lokal nivå mellan Kommunal och din arbetsgivare räknar man ihop summan för alla heltidsanställda med månadslön till en gemensam pott.

Exempel: För en arbetsplats med 10 personer och med ett utrymme på 725 kronor, blir potten 7250 kronor. För deltidsanställda beräknas beloppen proportionellt till din anställningsgrad. Sedan fördelas potten mellan de anställda.
Fördelning av potten är individuell och differentierad utifrån de lönekriterier som finns på din arbetsplats. Olika personer kan få olika mycket löneökning och det finns inga garantier för löneökningar för alla.

Vad händer med OB-tillägget och övriga ersättningar? 

Det kommer att höjas med avtalets värde under avtalsperioden, första höjningen sker från den 1 januari 2021. 

Utöver den procentuella värdet så kommer storhelgstillägget (OB A) med 6 kr. 

Förändras lägstalönerna i avtalet? 

Ja, lägstalöner kommer att höjas med avtalets värde. 

Observera att lägstalönen är det lägsta som ett företag får betala dig i lön. Det finns inget i kollektivavtalet som hindrar att företagen betalar dig mer. Ta gärna hjälp av Kommunal lokalt innan du ska löneförhandla. Lägstalönen användas i undantagsfall.