Bättre sent än aldrig – nu är det upp till skolministern att visa politisk handling!


Sepideh Westerberg

Blogginlägg

av Sepideh Westerberg

Förra veckan kom resultaten från PISA-undersökningen och ganska väntat visade den på försämrade resultat. Skolverket har i sina kommentarer lyft två viktiga punkter: pandemins negativa påverkan på elevernas resultat samt att gapet mellan svagpresterande och högpresterande elever ökar.

Det sistnämnda, likvärdigheten samt förskolans och skolans ansvar för att kompensera (utjämna) barnens/elevernas olika bakgrunder är lagstadgade i Sverige. En viktig uppgift som lärare men även medlemmar i Kommunal, inom både förskolan och skolan, arbetar med. Skolforskare är överens om en viktig faktor som haft en stark negativ påverkan på likvärdigheten: att svensk skola lagts ut på marknaden.

När skolan lagts ut på börsen innebär det ett system där betyg både är ett konkurrensmedel för vinstdrivande skolföretag och myndighetsutövning samtidigt. Ju högre betyg skolan sätter och kan visa sig vara en skola för ”studiemotiverade”, desto fler högpresterande elever lockar skolan. Enligt nationalekonomen Jonas Vlachos forskning sätter vinstdrivande friskolor oftare glädjebetyg som inte är motiverade än kommunala skolor. Fenomenet med glädjebetygen är oerhört allvarligt och om det tillåts fortsätta kommer det på sikt innebära att Sverige förmodligen inte kommer ha de bästa kirurgerna om 20 år utan de som fick högst betyg (vilket inte nödvändigtvis reflekterar deras kunskaper). Hela trovärdigheten för betygssystemet är satt ur spel, så pass att Handelshögskolans rektor gått ut och sagt ”Just nu litar jag inte på betygen”.

När skolan lagts ut på börsen innebär det ett system där betyg både är ett konkurrensmedel för vinstdrivande skolföretag och myndighetsutövning samtidigt.

Det skolsystem som Sverige har idag förstärker och fördjupar olikvärdigheten genom att vissa skolor lockar till sig fler elever med stark socioekonomisk bakgrund och ”lönsamma elever”, detta eftersom aktiebolag har incitament att hålla kostnaderna nere. Skiktningen utifrån exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå förstärks i stället för att elever med olika bakgrunder ska mötas. Resultatet blir ett större gap mellan svagpresterande och högpresterande elever.  

Skolminister Lotta Edholm stod i veckan i Aktuellt-studion och lät som att hon förstod problemet med vinstdrivande skolföretag och deras segregerande verkan. Det är jättebra att skolministern som fram tills hon blev minister själv satt i styrelsen för vinstdrivande förskole- och skolkoncernen Tellus AB, nu kan se vilka problem vinstintresset i skolan skapar. Bättre sent än aldrig! Men för att vinna trovärdighet behöver Liberalerna visa handling. Särskilt som Liberalerna röstade ner förslagen från den statliga utredningen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, så sent som juni 2022. En utredning som föreslog viktiga förslag om en mer jämn resursfördelning där staten skulle ta ett större ansvar, att öka resurserna till skolan och att kommunernas extra ansvar (som de privata aktörerna inte har) skulle beaktas i resurstilldelningen. 

Det är jättebra att skolministern, som fram tills hon blev minister själv satt i styrelsen för vinstdrivande förskole- och skolkoncernen Tellus AB, nu kan se vilka problem vinstintresset i skolan skapar.

Regeringen har majoritet i riksdagen. Om Liberalerna nu ändrat sig gällande vinstdrivande skolföretag och om de är det partiet som faktiskt har makten över skolpolitiken, vad väntar dem på? Varför tillsätta en ny utredning när förslagen som kan motverka den ökade olikvärdigheten och som ställer höga kvalitetskrav på alla skolor föreslogs i den gedigna utredningen SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Ord utan handling är verkningslösa för eleverna som lämnas i utanförskap av en skola som inte förmår leva upp till sitt uppdrag. Regeringen kan ”säga” att de satsar mer pengar på skolan – trots att staten inte har tillskjutit tillräckliga resurser i den mån som behövs ens för att täcka inflationen. I praktiken är det nedskärningar vi ser i skolorna och staten tillskjuter inte tillräckliga resurser för att stötta upp kommunernas försämrade ekonomi. Men ord hjälper inte några elever. Det gör det däremot om regeringen driver och får igenom lagförslag som gör skolan mer likvärdig. Det är upp till bevis för Liberalerna – visa politisk handling och implementera förslagen från SOU 2020:28 så Sverige får en mer likvärdig och högkvalitativ skola för alla elever!

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar