Kommunerna bär ett ansvar för cancer bland sotare

Höga elpriser under vintern och vårvintern 2023 ledde till ökat tryck på sotare och den senaste vintern blir ingenting jämfört med nästa vinter när det gäller elpriserna, förutspår experter. De skenande elpriserna ledde till att många fler människor eldar i sina braskaminer. Redan hösten 2022 var efterfrågan på sotare extrem och på vissa håll rapporterade medier om sex gånger längre väntetid än vanligt. Detta ska jämföras med hösten 2021 då väntetiden var ungefär en vecka för att få sin eldstad med tillhörande rökkanaler besiktad och/eller rengjord.

Sotarnas arbetsuppgifter är viktiga ur många perspektiv. Utan fackmannamässiga lagstadgade brandskyddskontroller och regelbunden rengöring av skorstenarnas rökkanaler och eldstäder är riskerna för förödande eldsvådor påtagliga och det finns stora hälsorisker för den som eldar en kamin som inte är rengjord på ett korrekt sätt. Att inspektera, underhålla och rengöra rökkanaler och eldstäder spar dessutom energi och minskar miljöfarliga utsläpp.

Arbetsmiljöfrågor måste få plats i upphandlingsprocesserna

En stor andel av sotartjänsterna upphandlas av Sveriges kommuner. När kommuner upphandlar tjänster för våra gemensamma skattepengar måste god arbetsmiljö och schysta arbetsvillkor vara garanterade. Det allra minsta man kan kräva är att sotarna aldrig utsätts för onödiga hälsorisker. Tyvärr är vår erfarenhet att det när det kommer till upphandling av sotartjänster saknas många gånger kompetens att ställa relevanta krav och utvärdera inkomna anbud - och inte minst saknas resurser att följa upp att villkoren efterlevs. När skarpa krav på kvalitet, hållbarhet och säkerhet saknas blir det alltför ofta det lägsta priset som blir avgörande – på bekostnad av sotarnas hälsa. 

Det kan exempelvis handla om att prispressen mellan entreprenörerna orsakar stress då sotarna får kortare tid på sig att utföra sitt arbete och fler objekt att besikta eller rengöra. Ytterligare en bidragande orsak till den upplevda stressen är organiseringen av sotarnas arbete, vilket medfört att de behöver utföra mer administrativt arbete såsom att hantera fler kunder som ringer direkt till sotarna (dvs. muntlig kommunikation).

För att komma åt detta behöver kommunerna helt enkelt bli bättre. Det duger inte att ducka ansvaret och spela roulett med sotarnas hälsa. En del i att städa upp i branschen, avskräcka oseriösa aktörer och förbättra sotarnas arbetsmiljö är att lokalpolitiker tar sitt ansvar och säkerställer högre kvalitet i kravställande och uppföljning av upphandlingarna. En lika viktig del är att Kommunal säkras den lagstadgade delaktigheten i upphandlingsprocessen och att detta sker i ett så tidigt skede som möjligt. 

En hälsosam arbetsmiljö kräver resurser från arbetsgivarna

Det går att minimera riskerna och främja en säker och hälsosam arbetsmiljö för sotare, men det kräver resurser och förebyggande åtgärder. Sotare måste ha tillgång till personlig skyddsutrustning för att skydda sig mot till exempel höga temperaturer, farliga partiklar och giftiga kemikalier. Detta inkluderar att starta arbetsdagen med rena arbetskläder, tillgång till personligt andningsskydd, skyddshandskar, skyddsglasögon och hörselskydd.

Sotarna måste också få tillräcklig utbildning och träning för att utföra sitt arbete säkert och effektivt, vilket inkluderar utbildning i användning av skyddsutrustning, brandbekämpning och hantering av farliga kemikalier. Arbetsgivarna måste genomföra noggranna riskbedömningar av arbetsplatserna där sotare utför sitt arbete så att farliga arbetsförhållanden undviks. De har också ansvar för att sotare genomgår årliga hälsoundersökningar för att tidigt identifiera eventuella hälsoproblem. 

Redan på 1770-talet kunde den engelske läkaren Sir John Percivall Pott påvisa en förhöjd förekomst av testikelcancer hos sotarpojkar, men fortfarande, 250 år senare, görs inte tillräckligt. Det måste till en ordentlig förändring och kommunernas upphandlare bär en stor del av ansvaret.