Vårdkapitalet tar strid för sitt revir
Blogginlägg
En juridisk dramathriller utspelar sig just nu på förvaltningsrätten i Uppsala. En av huvudrollerna spelas av Vårdföretagarna. Den andra av folkvalda politiker som varit fräcka nog att använda lagens möjlighet att välja bort vinstdrivande företag i upphandling av ett äldreboende. Vem som är skurk och vem som är hjälte i historien är upp till betraktaren.
En ny möjlighet att reservera kontrakt i offentlig upphandling till idéburna – icke vinstdrivna – organisationer infördes 2023. Förändringarna drevs igenom av den förra S-regeringen med stöd av Kristdemokraterna och Liberalerna. Förhoppningen med reformen var att en underutnyttjad potential i de idéburna organisationerna skulle tas till vara. Den ideella sektorn bedömdes kunna skapa mer samhällsnytta och bidra mer i välfärden.
Färsk forskning visar tydligt att äldreboenden som drivs av idéburna organisationer håller högre kvalitet än äldreboenden som drivs av vinstdrivande bolag. Idéburet drivna äldreboenden har högre personaltäthet, bättre utbildad personal och flest nöjda brukare.
En reform som möter motstånd
Reformen har hittills inte fått så stort genomslag. Andelen idéburna vård- och omsorgsutförare ligger kvar på omkring 3 procent, vilket är väldigt lågt jämfört med övriga Europa. Få kommuner och regioner har alltså vågat använda sig av den nya möjligheten. En delförklaring kan vara rädslan att göra fel. Vårdföretagarna har skickat ett brev till Sveriges samtliga kommuner och regioner med varningar om att det skulle strida mot EU-rätten att utesluta vinstdrivande företag.
Detta utmanas nu av Uppsala kommun. När de upphandlade driften av Ferlin vård och omsorgsboende valde äldrenämnden att reservera den så att bara idéburna organisationer fick lägga anbud. När Ersta Diakoni sedan fick uppdraget kom ansökan om överprövning från Attendo och andra vinstdrivande vårdföretag som ett brev på posten.
Detta aggressiva tillvägagångssätt, där särintressen på ett närmast amerikanskt manér använder domstolarna för att driva politik är ett trist symptom på det svenska välfärdssamhällets juridifiering.
Rättsprocess pågår
Ärendet ligger just nu för avgörande på Förvaltningsrätten i Uppsala och Vårdföretagarna sparar inte på krutet. Handplockade advokater från landets mest prestigefyllda byråer har anlitats, inklusive ett före detta justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen. Detta aggressiva tillvägagångssätt, där särintressen på ett närmast amerikanskt manér använder domstolarna för att driva politik är ett trist symptom på det svenska välfärdssamhällets juridifiering.
Vårdföretagarnas slogans om att ”värna en mångfald av aktörer” klingar minst sagt falskt men agerandet är såklart logiskt, det är deras vinster som står på spel om fler kommuner skulle välja idéburna utförare i välfärden framför vinstdrivna. Vad som ligger i vårdföretagens intresse ligger dock inte nödvändigtvis i skattebetalarnas eller brukarnas intresse.
Hur kommer dramat att sluta? Svårt att sia om, ärendet kan mycket väl komma att avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen. Att reformen tänjer på EU:s regelverk var känt när den klubbades trots motstånd ifrån vårdkapitalet och vissa myndigheter. Men tvärtemot vad Vårdföretagarna ger sken av i sitt brev så avstyrkte Lagrådet inte lagstiftningen. EU-rätten lämnar långtgående möjligheter till medlemsländerna att utforma system utifrån nationella förutsättningar och politiska prioriteringar och är mer dynamisk än vad den något ängsliga svenska rättsapparaten ofta utgår ifrån.
Om Uppsala kommun vinner denna rättsprocess vore det en seger för demokratin och för allmänintresset. Det skulle öppna för att fler kommuner och regioner vågar använda sig av lagens möjligheter. Om domstolorna tvärtom landar i att underkänna den svenska lagstiftningen så kommer vi som samhälle behöva fundera ordentligt över varför vi skapat en välfärdsmarknad där företags vinstmarginaler väger tyngre än folkviljan och välfärdens kvalitet.
