Värvningen till Kommunal handlar om oss
Blogginlägg
Jag betalade tio kronor för att äta frukost på jobbet då jag jobbade natt. Det var rimligt. Jag gick upp först av alla, tog en snabbkaffe och en ostmacka som jag åt medan jag blandade medicin, preparerade sonden och la fram kläder för dagen till assistansanvändaren.
Sen knäppte jag på P3 och drog bort gardinerna. Sakta vaknade huset till liv, en efter en kom familjen upp. De drack te, jag drack en kopp snabbkaffe till.
Arbetet som personlig assistent är mitt i livet hos assistansanvändaren. Det skapar alltid särskilda band till hens familj och vänner vilket kan göra arbetsplatsen fackligt svårjobbad. Men. Det är oftast just i branscherna där det är krångligast att värva medlemmar som behovet är som störst. För låg organisationsgrad och sämre arbetsvillkor hänger ihop.
Det fackliga medlemskapet ger makt
Det handlar i grunden om makt. På arbetsmarknaden är de med lång utbildning och bäst löner i högre utsträckning medlemmar i facket. Organisationsgraden är kärnan i fortsatt bra löner, ett fungerande arbetsmiljöarbete och arbetstider som gör att familjelivet och arbetslivet går ihop. Det är också de som skördat mest frukt från de senaste årtiondenas politiska reformer. Det går dock att vända.
Det är oftast just i branscherna där det är krångligast att värva medlemmar som behovet är som störst. För låg organisationsgrad och sämre arbetsvillkor hänger ihop.
Just nu pågår en av de största avtalsrörelserna på många år. Det innebär stora möjligheter att flytta fram välfärdsarbetarnas positioner, våra positioner. Bland annat ska såväl lönerna som inflytande över hur lönerna sätts öka. Via våra kollektivavtal ska vi göra det kostsamt att deltidsanställa och sen utnyttja personalens behov av löner som går att leva på för bemanningen i stället för att heltidsanställda.
Det kommer att bli tufft. Arbetsgivarna kommer inte släppa igenom det utan motkrav.
Förändringen sker tillsammans
När jag tänker tillbaka på mina arbetsuppgifter som personlig assistent känner jag bara värme. När jag tänker på allt som inte funkade runt omkring blir jag förbannad.
Flera i yrkesgruppen hade ont i ryggen. Vi var stressade över att få nytt treskiftsschema med två veckors varsel varje månad. Samvetsstressen av att tacka nej till ett pass var helt bedövande. Det var därför jag engagerade mig i Kommunal och ett par av de sakerna kunde vi jobba med. Företaget fick en skyddskommitté och det blev lättare att jobba med arbetsmiljöfrågorna som skyddsombud än som assistent. Tillbudsrapporteringen blev bättre och jourarbetet reglerades mer. Andra saker har blivit bättre i branschen när Kommunal har förhandlat fram starkare kollektivavtal.
Det finns mycket kvar att göra, många av dem kräver politiska beslut. För att få politikerna att ta dem måste Kommunal visa att många står bakom kraven.
När jag tänker tillbaka på mina arbetsuppgifter som personlig assistent känner jag bara värme. När jag tänker på allt som inte funkade runt omkring blir jag förbannad.
Organisering bygger på positiv rörelse
En ofta upprepad och felaktig tes är att svenskarna har det för bra och att det är därför så få engagerar sig. Jag tror det är tvärtom. Människor väljer medlemskap och facklig organisering när de ser att det gynnar dem, deras kollegor, branschen och den verksamhet de jobbar med.
Ett medlemskap i Kommunal är ett säkert sätt att bidra till förändring. Oaktat om problemet är låga löner, riskfylld arbetsmiljö eller otrygga anställningar så är lösningen gemensam. Det är tillsammans vi ökar det fackliga trycket när lönerna sätts, tillsammans vi höjer aktiviteten i skyddsarbetet och tillsammans som vi förmår politikerna att stifta lagar som gynnar arbetarna framför företagen.
Summa summarum. I Kommunal finns verktygen för förändring, men de är verkningslösa om de inte används. Steg ett för förändring är därför att jobba med värvningen.
