Knutssons budgetskola: Vad hände med välfärden i regeringens budget?

Vi ska nu kolla på det enskilt största sådana anslaget, anslaget för det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som ofta kallas ”de generella statsbidragen”, och som utgör en stor del av kommunerna och regionernas finansiering:

• Anslaget uppgår år 2024 till 168 miljarder kronor, i 2023 års priser.
• Regeringen föreslår att anslaget år 2025 ska uppgå till 167 miljarder kronor, i 2024 års priser. Detta innebär en direkt minskning av anslaget med 1 miljard.
• Inflationen bedöms enligt Riksbanken bli 3,1 procent år 2024. Eftersom inflationen minskar pengarnas värde motsvaras 168 miljarder kronor i 2023 års priser av ca 173 miljarder kronor i 2024 års priser. Detta innebär en indirekt minskning av anslaget med ca 5 miljarder.
• Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) egen uppskattning av kostnadsökningarna inom omsorgen (OPI) är högre än inflationen (5 procent), detta skulle innebära en indirekt minskning av anslaget med ca 10 miljarder. 
• Totalt får kommunerna och regionerna, lågt räknat, 6 miljarder mindre i form av generella statsbidrag att använda till verksamheterna i år än förra året.

Är detta hela sanningen? Nej. Kommunerna och regionerna har, som en del av det kommunala självstyret, rätt att ta ut skatt av sina medborgare. En viktig del av det kommunala självstyret är den så kallade finansieringsprincipen som innebär att kommunerna och regionerna ska kompenseras om staten gör förändringar som påverkar deras intäkter.

I budgetpropositionens 25:e utgiftsområde kan den uppmärksamme notera att staten inom ramen för anslaget för det kommunalekonomiska utjämningssystemet kompenserar kommunerna och regionerna med nästan 3 miljarder för att den sänkta skatten för pensionärer kommer att innebära lägre intäkter från kommun- och regionskatterna. Detta innebär i praktiken att de generella statsbidragen minskar med 9 miljarder kronor mellan år 2024 och 2025. Om anslaget inte indexeras innebär den sänkta skatten för pensionärer även att skattebasen över tid kommer att urholkas, vilket innebär att kommunerna och regionerna sakta får stå för en allt större del av reformen.

Men regeringen satsar ju på välfärden? Nja. Den välfärd som kommunerna och regionerna bedriver finansieras till drygt en femtedel av de generella statsbidragen och riktade statsbidrag. Regeringen bedömer att de riktade statsbidragen kommer att öka från 116 till 121 miljarder mellan 2024 och 2025, en ökning motsvarande 4,3 procent. Denna ökning är större än inflationen men mindre än OPI, dessutom kommer de riktade statsbidragen i de flesta fall med ett ansökningsförfarande och kräver motprestationer från kommunerna och regionerna. Det är med andra ord inte pengar som kan användas för att upprätthålla samma välfärdsåtagande som i år. De totala statsbidragen minskar med ca 6 miljarder kronor när hänsyn tas till inflationen, lägg till att 3 miljarder av de generella statsbidragen är en ren kompensation enligt finansieringsprincipen så kommer kommunerna och regionerna få 9 miljarder mindre i statsbidrag att använda i verksamheterna nästa år. 

Förutom att pengar flyttas från den välfärd som möjliggör en hög sysselsättning har regeringens skattesänkningar en skev fördelningsprofil. Jobbskatteavdraget och den sänkta skatten på pension riktar sig inte alls till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, a-kassa eller sjukpenning, även jämfört med låg- och medelinkomsttagare är de stora vinnarna på regeringens budget höginkomsttagarna. En budget med sänkt skatt på sparande och på inkomster som främst riktar sig till höginkomsttagare, som konsumerar mindre än låginkomsttagare, missar dessutom regeringens mål om att ”få hjulen att snurra” i svensk ekonomi.

Om regeringen på allvar vill ha en budget som sätter snurr på den svenska ekonomin behöver fokus ligga på att förbättra möjligheterna för dem som är i verkligt behov av pengarna. Sverige behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark välfärd med välmående medarbetare som möjliggör för arbetstagare att gå till jobbet. Till att börja med kan regeringen ta inspiration från Kommunals förslag i För en omsorg värd namnet!