Stärk medarbetarperspektivet vid införandet av digital teknik inom äldreomsorgen

Vårdanalys har nyligen publicerat en utvärdering som visar att införandet av digital teknik kan få både positiva och negativa effekter för omsorgstagarna och medarbetarna. Den kan leda till positiva effekter som ökad trygghet för omsorgstagarna och bättre arbetsprocesser för medarbetarna, men också negativa effekter som ökad ensamhet för omsorgstagarna och en sämre arbetsmiljö för medarbetarna. Utvärderingen visar också att det är svårt att mäta eventuella kostnadseffekter av investeringar i teknik som på sikt kan leda till besparingar med ökat välbefinnande och ett minskat eller senarelagt omsorgsbehov. Här lyfter Vårdanalys behovet av gemensamma nationella ramverk för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av kommunernas digitaliseringsarbete och dess konsekvenser.

Utvecklingstakten skiljer sig åt mellan verksamheter och kommuner

Socialstyrelsens årliga uppföljning av kommunernas digitala utveckling inom äldreomsorgen visar att under 2022 var användningen av tekniska stöd oförändrad inom hemtjänst respektive ökade på särskilda boenden. Den största ökningen avsåg inköp i hemmet respektive fysisk träning och aktivering på särskilda boenden för äldre. För digitala stöd för tillsyn och olika typer av larm var situationen oförändrad. 

Det är viktigt att komma ihåg att även om det finns tekniska stöd i kommunen är det ofta få användare. Socialstyrelsen visar också att när det gäller digital tillsyn på dagen är det i drygt hälften av kommunerna ingen som använder stödet och i en fjärdedel av kommunerna finns det inga användare av GPS-larmen. När det gäller två andra stöd, läkemedelstilldelare och digital tillsyn på natten, finns det användare i nästan alla kommuner. Att göra nyttoanalyser innan respektive effektutvärderingar efter investeringarna i digitala stöd hade förhoppningsvis ökat kommunernas träffsäkerhet.

Mer kunskap efterfrågas

Socialstyrelsen kan inte svara på varför utvecklingen går i otakt  mellan verksamheter och kommuner. Deras intervjustudie pekar på att den avstannande utvecklingstakten inom hemtjänst kan bero på problem vid implementeringsprocessen som ofta är både tids- och resurskrävande samt ställer krav på ett långsiktigt förändringsarbete i hela verksamheten. På det här området efterfrågar myndigheten fördjupad kunskap och fler studier. Det är något som Vårdanalys nya utvärdering bekräftar. 

Här är det också värt att nämna att SKRs senaste rapport om medarbetarnas attityder till och erfarenheter av digitalisering visade på en kraftig minskning av andelen undersköterskor som var positiva till hur de digitala verktygen och arbetsprocesserna har fungerat – från cirka 75 procent år 2019 till 50 procent år 2021. En mer utförlig diskussion av innehållet finns i ett tidigare blogginlägg. 

Vägen framåt

Vårdanalys presenterar flera rekommendationer till både regeringen och kommunerna. Att verksamhetsutvecklingen ska vara kunskapsbaserad, kvalitetssäkrad och nationellt samordnad borde vara en självklarhet, men är det tyvärr inte. Likaså att kommunerna ska prioritera en bra arbetsmiljö och involvera medarbetarna samt att utgångspunkten ska vara medborgarnas behov och förutsättningar. 

Här vill Kommunal lägga till att arbetsgivarna också ska investera i utbildningsinsatser på arbetstid för alla medarbetare. En framgångsrik digitalisering som bygger på tillit kräver att olika typer av användare bidrar med sina erfarenheter till behovsanalysen. Det skulle minimera risken för att digitala stöd förstärker befintliga obalanser mellan krav och resurser i arbetet, samt bidrar till att de äldres oro att tekniken leder till ökad ensamhet och färre personliga möten blir verklighet. En annan framtid är möjlig men den kräver en  av makt över vilka och vems problem tekniken ska lösa.