Arbetstidsmodeller och scheman
Få frågor engagerar medlemmar i Kommunal lika mycket som arbetstiderna och schemat. Ett bra schema gör livet lättare att leva medan ett dåligt kan skapa dålig arbetsmiljö och stress.
Gemensamt för de flesta arbetstidsmodeller är att planeringen görs med hjälp av datasystem där uppgifter om bemanningsbehov matas in och matchas mot arbetstagarnas önskemål. Systemet lägger sedan ett schema som gäller för en bestämd period.
Arbetstidsmodeller istället för fasta scheman kan vara ett sätt att öka arbetstagarnas inflytande över arbetstidsförläggningen på arbetsplatsen, Men det är svårt att få till scheman som gör alla nöjda. Kanske leder uttrycket ”önskeschema” tankarna åt fel håll, för det är sällan som någon får igenom sina önskemål fullt ut. Arbetstidsmodeller handlar snarare om individuellt förlagd arbetstid utifrån verksamhetens behov.
En väl fungerande arbetstidsmodell bygger på ett givande och tagande. Flexibiliteten ska gälla både arbetsgivare och arbetstagare och inte enbart gå ut på att arbetstagarna ska vara flexibla gentemot sin arbetsgivare.
Det finns olika datasystem för planering av arbetstiden, till exempel Time Care, Medvind, Besked och Palett. Gemensamt är att datasystemen brukar dela in året i olika schemaperioder. Inför varje ny period lämnar arbetstagarna sina önskemål om arbetstidens förläggning.
Om schemat inte fungerar
Skyddsombud tillsammans med arbetsplatsombud behöver samla de som arbetar på er arbetsplats och prata om just er arbetstid. Berätta om att ni tillsammans bygger facklig styrka genom att alla på arbetsplatsen är medlemmar i facket.
Arbetstidsförläggningen är hårt knuten till arbetsmiljöarbetet och den lagstiftning som finns kring det. Det är därför viktigt att skyddsombud, sektion och avdelning kan arbeta tillsammans för att bemöta schemaläggningsfrågorna om de är ett arbetsmiljöproblem.
Läs mer om hållbara arbetstider och hur ni kan jobba med frågan på arbetsplatsen.
Arbetstidsmodeller kräver oftast lokala kollektivavtal
Det finns mycket att tänka på när en arbetsgivare vill införa eller omförhandla arbetstidsmodell. Om arbetstidsmodellen innebär avsteg från lag och centralt kollektivavtal måste Kommunal och arbetsgivaren komma överens om vad som ska gälla i ett lokalt kollektivavtal om arbetstid. Anser Kommunal att arbetstidsmodellen innebär en försämring för medlemmarna i jämförelse med rättigheterna enligt lag och centrala kollektivavtal blir det inget lokalt kollektivavtal.
Tecknar Kommunal ett lokalt kollektivavtal/arbetstidsavtal och det sedan inte fungerar enligt intentionerna kan Kommunal säga upp arbetstidsavtalet, vilket också händer då och då.
Vanliga arbetstidsmodeller
Poängmodeller
På vissa arbetsplatser används poängmodeller som innebär att dygnets alla timmar har olika värden beroende på hur attraktiva de är att arbeta på. Att arbeta nätter och helger ger högre poängvärde än att arbete dagtid. Dessa poäng omvandlas till pengar enligt principen ju högre poäng desto högre ersättning.
3-3-modeller
3-3-modeller kan finnas i olika varianter men användes mer tidigare. De bygger på principen arbete i tre dagar och sedan ledig i tre dagar, oavsett vardagar eller helg. Men arbetsgivarna får även schemalägga arbetstagarna ytterligare ett antal av de lediga dagarna.
Årsarbetstid
Årsarbetstid innebär att arbetstiden för ett helt år fastställs vid ett tillfälle. Arbetstiden förläggs utifrån arbetstagarnas önskemål samt verksamhetens behov. Avtalen kan se olika ut i olika typer av verksamhet.
Timbank
Är oftast kopplad till flextid eller lokala avtal. En rekommendation är att det är fasta gränser på timbanken och att ersättningen för tiden kopplas till centrala avtals ersättningsnivåer.
Delade turer
Arbetsgivare tillämpar så kallat delade turer, vilket innebär att arbetstagarna arbetar några timmar på morgonen, är lediga utan lön ett antal timmar mitt på dagen och arbetar igen ett antal timmar på kvällen.
