Med två yrkesgrupper i varje ambulans skapas det bästa teamet

Kommunal vill och arbetar för

•    att varje ambulans bemannas av en ambulanssjukvårdare och en ambulanssjuksköterska
•    att en nationell specialistutbildning för ambulanssjukvårdare införs
•    att ett nationellt förarbevis för utryckningskörning införs
•    en trygg och säker arbetsmiljö för ambulanssjukvårdare
•    högre löner och bättre anställningsvillkor

Antalet ambulanstransporter ökar dramatiskt. Dels beror det på att primärvården växt och dels på att människor lever allt längre. Ett växande antal multisjuka patienter transporteras med ambulans mellan hemmet och sjukvårdsinrättningarna.

Genom hela vårdkedjan råder brist på sjuksköterskor. Är det då väl fördelade resurser att sätta två sjuksköterskor i varje ambulans? Med en ambulanssjukvårdare har ambulansen proffs på båda stolarna. Var och en med sin unika kompetens.

Ofta har ambulanssjukvårdaren ansvar för sjukvårdsledning, teknik samt en trygg och säker färd till sjukhuset, vilket behövs för både patienternas och teamets trygghet. Sjuksköterskan har det medicinska ansvaret.

Att bemanna ambulansen med två sjuksköterskor är slöseri med både kompetens och resurser. Med tydliga krav på olika kompetenser sparar vi på samhällets resurser, gör arbetsmiljön och vården säkrare, ökar effektiviteten och minskar personalomsättningen.

Ambulanssjukvårdarens roll

Ofta ansvarar ambulanssjukvårdaren för kommunikation, logistik och körning och assisterar ambulanssjuksköterskan. Dessutom har ambulanssjukvårdaren ansvar för fordonet och den tekniska utrustningen och sköter kontakten med SOS Alarm, sjukhuset och övrig räddningspersonal.

Ambulanssjukvårdaren agerar i prehospitala situationer (akut omhändertagande) genom att på en olycksplats fungera som sjukvårdsledare. Det innebär ansvar för att samordna räddningsinsatser tillsammans med exempelvis polis och brandkår. Sjukvårdsledaren ska kunna göra riskbedömning när det gäller faror, däribland kemikalier, och avgör om fordonet kan åka fram till olycksplatsen.

Lyft och arbete i fysiskt krävande miljöer är en del av arbetet.
För närvarande finns tre olika YH-utbildningar för att bli ambulanssjukvårdare samt att det finns företag som anordnar egna utbildningar. Kommunal vill att det ska vara en nationell YH-utbildning med en gemensam utbildningsplan. 

Varför behövs två yrkesgrupper i ambulansen?

•    Framtidens ambulanser kommer att bli allt tyngre. För komfortens skull kommer det att krävas bättre fjädring och mer utrustning och specialambulanser vid transport av respiratorsbundna patienter till exempel.

•    Körkortsklass C kommer att krävas av framtidens ambulanssjukvårdare. Ett nationellt förarbevis för utryckningspersonal är ett måste för att skapa en bättre och tryggare arbetsmiljö för patienter, medtrafikanter och för ambulanspersonalen själva. En ambulanssjukvårdare blir specialist på körteknik, får utryckningsförarvana, vilket bland annat skapar en större patientsäkerhet.

•    Ambulanssjukvårdare ska vara expert på och kunna fokusera på teknik, radiokommunikation med SOS Alarm, sjukhus, andra enheter som polis och räddningstjänst, vara sjukvårdsledare vid olyckor som kräver samarbete med polis och räddningstjänst, vara specialist på hot- och våldsituationer, ergonomi, lyftteknik och hur man undviker belastningsskador.

•    För att bli ambulansvårdare ska man vara utbildad undersköterska med en påbyggnad utbildning på YH på minst ett år. Det kommer krävas fler utbildningsplatser och att man ser över utbildningsinnehållet. 
En sjuksköterska är inte utbildad för allt detta och behöver heller inte vara det. Hen är den medicinska specialisten. 

Kommunal ser vinster med två yrkesgrupper i varje ambulans

•    Ambulansen blir mer effektiv.
•    Patientsäkerheten ökar.
•    Arbetsmiljön i ambulansen blir bättre.
•    Med en bättre arbetssituation blir personalomsättningen lägre, vilket bland annat minskar kostnaderna för introduktion vid nyanställning.