Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Förhållandena i äldreomsorgen är ofta i fokus för medial uppmärksamhet och ingången brukar vara brister i kvalitén eller att de äldre inte alls fått tillgång till äldreomsorg. I diskussionen om kvalitén är bemanningsgraden en viktig del som påverkar både omsorgstagarnas trygghet och personalens arbetsmiljö.
Som företrädare för personalen i äldreomsorgen är det viktigt för Kommunal att belysa hur medlemmarna upplever sin arbetsmiljö och de faktorer som har betydelse för den, bland annat bemanningsgraden.

I rapporten Stress och låg bemanning i äldreomsorgen presenteras resultaten av en undersökning om faktorer i äldreomsorgsarbetet som har betydelse för arbetsmiljön, som i sin tur både kan påverka hälsan och viljan att arbeta kvar i branschen.

Några av frågorna som ställdes i undersökningen:

• I vilken utsträckning upplever medlemmarna jäkt/tidsbrist?
• I vilken utsträckning upplever de att arbetet är psykiskt ansträngande? Upplever de att bemanningen är otillräcklig?
• Upplever de att de har möjlighet till utveckling i arbetet?
• Får de stöd från chefen eller kollegerna, när de behöver det?

För att få en bild av hur stor andel av medlemmarna som ser äldreomsorgen som ett framtidsyrke har vi ställt en fråga om huruvida de, utifrån hur de upplever det idag, vill arbeta kvar i yrket och branschen om tre år. Mer än en femtedel svarar nej, vilket i sin tur väcker frågan om detta kan relateras till krav och förutsättningar i arbetet. Vi har sedan observerat hur de som inte vill arbeta kvar i yrket, och i branschen om tre år, svarar i förhållande till de som vill arbeta kvar.

I resultaten har framgått att en mycket hög andel av Kommunals medlemmar i äldreomsorgen mycket ofta upplever jäkt och psykisk ansträngning i arbetet. Denna andel är ännu högre bland de som dagligen upplever att bemanningen är otillräcklig. Tidspressen kan innebära att medlemmar ofta hoppar över lunchraster eller att de inte ens hinner gå på toaletten.

Resultaten visar också att en betydande andel medlemmar ofta upplever att bristen i bemanning kan innebära risk för omsorgstagare, något som också kan leda till stress.

Det är troligt att den utbredda upplevda stressen i kombination med en utbredd pessimism om möjligheten till utveckling i yrkesrollen ligger bakom varför en femtedel av medlemmarna i äldreomsorgen inte vill arbeta kvar i yrket och branschen om tre år. Denna andel är ännu högre bland de som är 35 år eller yngre.

Det här är särskilt allvarligt med hänsyn till att branschen står inför stora rekryteringsbehov till följd av kommande demografiska förändringar. Enligt LEV- projektets beräkningar ökar personalbehovet inom äldreomsorgen med 67-76 procent under perioden 2010-2050. Redan 2030 beräknas personalbristen vara 65 000 årsarbetare.