Kommunalaren Mirja Räihä: ”Socialutskottet är mitt drömutskott”

Mirja Räihä är en fackligt engagerad kommunalare sedan många år. Hon var aktiv i S-föreningen, drev valrörelser och påverkade politiken utifrån ett föreningsperspektiv innan hon tog steget över till politiken.

- När ett beslut är fattat av politikerna måste vi verkställa det oavsett vad både facket och arbetsgivaren tycker. Jag insåg tidigt att jag behövde finnas där besluten fattas.

"Vi behöver bli fler kommunalare i riksdagen"

Från Kista stadsdelsnämnd fortsatte hon till kommunfullmäktige 2002, där hon haft flera olika uppdrag. Samtidigt har hon hållit igång sitt fackliga engagemang, just nu bland annat som ordförande i LO Stockholms län, och hon arbetade även som undersköterska inom kvinnosjukvården fram till 2017. Beslutet att försöka ta sig in i riksdagen grundar sig i ett par olika saker.

 - Jag har varit fritidspolitiker i 24 år. Jag funderade på vad jag ville göra, antingen försöka få nya uppdrag eller om det räckte med kommunfullmäktige. Regionen finns så klart men där jobbar ju jag så jag kanske inte får syssla med de frågor jag tycker är roliga. Sedan sa Kommunal Stockholms län att du har chansen att komma in. Det hjälpte också till.

Andelen kommunalare i riksdagen har minskat och det påverkar politiken.

- Är vi få får vi inte göra våra röster hörda. Är vi många kommunalare kan vi göra saker tillsammans. Det är några runt om i Sverige men vi behöver bli fler.

Hon står på plats åtta på Socialdemokraterna Stockholms riksdagslista och har funderat en hel del på vad hon vill göra av uppdraget om hon kommer in. Hon vill helst sitta i socialutskottet.

- De som har tjänstgjort länge har första tjing på sina önskemål men det så klart att det skulle vara drömutskottet för där har du äldreomsorgen och hälso- och sjukvården och då kan jag fortsätta jobba för kommunalarna på den nivån.

När Mirja Räihä satt i stadsdelsnämnderna var en av de bästa sakerna kontakten med invånarna i Kista. 

- Man är ju väldigt nära medborgarna när de bor i samma stadsdel. Det kunde ta tre timmar att gå på Ica och handla för man möter folk som tycker att det är okej att stoppa mig och jag tyckte att det var vansinnigt roligt, säger hon.

Längre från medborgarna

Som riksdagsledamot är du längre från medborgarna. Den tid ledamöterna inte är i riksdagen arbetar de i sin valkrets. Där förväntas de träffa medborgarna, träffa organisationer och besöka arbetsplatser.

- Min plan är att besöka varje sektion minst en gång om året och varje förbundsavdelning minst en gång om året. Att inte tappa bort det och att inte bara komma när det är dags för listorna med ”Hej, här kommer jag”, säger hon och knackar i bordet som för att understryka det.

- Om man ska vara lite lat så är det ju att idéerna till många saker får man från Kommunals sektioner och förbundsavdelningar. När man ska producera en massa motioner är det jättebra att veta vad våra medlemmar vill, fortsätter hon.

Hon har redan idéer om motioner hon vill skriva och nämner den ojämställda arbetsskadeförsäkringen, tvångs-Loven inom primärvården och en hållbar finansiering till folkhögskolorna.

Frågorna i riksdagen är detsamma som på kommunnivå, men processerna är mycket längre.

- Det roligaste med att komma in i riksdagen är att få ägna sig åt politiken på heltid och inte vara så splittrad. Men det är på en abstrakt lagstiftningsnivå och det tror jag kommer att ta en stund att vänja sig vid.

Varför ska man rösta på Socialdemokraterna?

- Man ska rösta på Socialdemokraterna om man vill ha förändring. Jag kan vara väldigt kritisk mot mitt parti, men samtidigt är det så att om vi som är arbetare om inte går in där får vi ju den politik vi förtjänar. Vi måste vara fler och aktivt påverka politiken själva för ger vi oss fan på det får vi en förändring för S är så stora.