Hänger din mammas trygghet på dig?

- Utvecklingen som vi ser nu är helt oacceptabel. Den alltmer slimmade äldreomsorgen skjuter över en allt större del av ansvaret och kostnaden för omsorgen, till den äldre själv och till, deras barn. Huvudansvaret för att detta sker ligger på kommunalpolitikerna som systematiskt pressat priset på äldreomsorgen. säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

Kommunals rapport "Hänger din mammas trygghet på dig?" visar att de resurser som läggs på äldreomsorgen har minskat rejält sedan 1980 trots att det blir allt fler äldre. Samtidigt ökar anhörigomsorgen drastiskt. Cirka 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för att vårda sin en anhörig.

- Anhörigomsorgen är inte gratis, varken för de som ger omsorg eller för samhället. Den leder till att anhöriga får lägre inkomster, mindre fritid och i det längre perspektivet en försämrad pension. Men också att otryggheten och stressen ökar och att de anhöriga riskerar sin egen hälsa. Därtill förlorar samhället i uteblivna skatteintäkter Det rimmar mycket illa med arbetslinjen, fortsätter Annelie Nordström.

Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentligt finansierad äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 35 procent 2009. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat. Skärpta kommunala riktlinjer har gjort det svårare att få äldreomsorg. Chansen att få hemtjänst har minskat med 43 procent för en person med samma behov sedan slutet på 80-talet.

I takt med att det offentligas åtagande och ambitionsnivå minskar, ökar anhörigvården. Två tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent. Ungefär en femtedel av befolkningen ger hjälp till en äldre person som de inte bor med.

- Även för de äldre är detta en ovälkommen förändring de blir otryggare, mer beroende och riskerar i värsta fall att inte få adekvat omsorg. Sveriges äldre har betalt skatt i åratal för att få en god omsorg, nu är det dags att leverera, säger Annelie Nordström.

- Vi menar att de utmaningar som hela västvärlden och Sverige står inför,  med en hotande arbetskraftsbrist och välfärdens framtida finansiering, hänger ihop. För att fler ska kunna jobba mer behövs en välfungerande social infrastruktur med barnomsorg och äldreomsorg, avslutar Annelie Nordström.

Fakta ur rapporten

Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentligt finansierad äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 35 procent 2009. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat.
Skärpta kommunala riktlinjer har gjort det svårare att få äldreomsorg. Chansen att få hemtjänst har minskat med 43 procent för en person med samma behov sedan slutet på 80-talet.
I takt med att det offentligas åtagande och ambitionsnivå minskar, ökar anhörigvården. Två tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent.
Ungefär en femtedel av befolkningen ger hjälp till en äldre person som de inte bor med.

Sammanfattning

Sedan 1980-talet har den offentligt finansierade äldreomsorgen minskat dramatiskt samtidigt som andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt. Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentlig äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2006. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat.

I takt med att den offentligt finansierade äldreomsorgen har dragit sig tillbaka har de äldres anhöriga tagit ett större omsorgsansvar. Framför allt har de äldres döttrar ökat sina insatser sedan 1990-talet. Data från SCB för 2010 visar att anhörigomsorgen fortsätter att öka även under de senaste fem åren.

I rapporten redovisas vem som hjälper hemmaboende äldre, 75 år eller äldre, som behöver hjälp med åtminstone en av insatserna städning, tvätt, matinköp, matlagning eller bad/dusch. Ungefär hälften av gruppen får hjälp av kommunen. Det är samma nivå som i slutet av 1980-talet, men fler äldre med stora hjälpbehov bor hemma idag än för tjugo år sedan. Två tredjedelar får den här hjälpen, alltså hjälp med städning, tvätt, matinköp, matlagning eller bad/dusch, av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent. Nästan en tredjedel av de hemmaboende äldre, 75 år och äldre, med hjälpbehov får den här hjälpen av en dotter. Ungefär 14 procent får hjälpen av en son.

Anhörigomsorgen är inte gratis, varken för de som ger omsorg eller för samhället. Bland medelålders kvinnor som ger omfattande omsorg till närstående äldre står 40 procent utanför arbetskraften jämfört med 30 procent av medelålders kvinnor utan omsorgsansvar. Uppskattningsvis 100 000 personer anger vård av anhörig som främsta skäl till att de gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta. Utöver att dessa personer själva får lägre arbetsinkomster när de jobbar deltid eller helt står utanför arbetskraften, så förlorar samhället i uteblivna skatteintäkter.

Kommunal menar att de utmaningar som Sverige står inför, bristande arbetskraftsutbud och välfärdens framtida finansiering, hänger ihop. För att fler ska kunna jobba mer behövs en välfungerande social infrastruktur med barnomsorg och äldreomsorg. När fler jobbar mer ökar även skatteintäkterna så vi har råd med offentligt finansierade välfärdstjänster av hög kvalitet.

Kommunal vill att:

• Anhöriga till äldre ska kunna gå till jobbet och känna sig trygga med att deras föräldrar eller äldre släktingar har det bra och får professionell vård och omsorg.
• Ingen ska känna sig tvingad att hjälpa sina gamla föräldrar med till exempel städning eller att duscha för att det saknas offentligt finansierade alternativ av hög kvalitet.
• Äldreomsorgens betydelse för att medelålders döttrar och söner ska kunna förvärvsarbeta uppmärksammas mer. Det är viktigt för de anhöriga själva, för de äldre men även för samhällsekonomin.
• Mer resurser satsas för att säkra äldreomsorgen som en generell offentligt finansierad välfärdstjänst.
• Äldreomsorgen ska vara ett attraktivt arbetsområde där personalen känner yrkesstolthet. Bra bemanning, väsentligt förbättrade anställningsvillkor och yrkesutbildad äldreomsorgspersonal är nödvändigt för att upprätthålla en offentligt finansierad äldreomsorg med kvalitet.