Förbättrade möjligheter för vila och återhämtning efter förändringar i kollektivavtalet med SKR och Sobona


Kommunal har förhandlat med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona om förbättrade möjligheter till vila och återhämtning för dig som jobbar på Sveriges största kollektivavtal – HÖK/AB. Avtalet innehåller nu tydliga skrivningar som gör att en dygnsvila på 11 timmar per 24-timmarsperiod blir norm.

– Ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal är att få tillräcklig vila och återhämtning. Dels under arbetspassen, men kanske främst under tiden emellan arbetspassen. Nu står vi inför ett paradigmskifte som kommer göra stor skillnad på sikt. En viktig förändring för att skapa ett hållbart arbetsliv för medlemmarna i Kommunal, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal.

Kritik från EU-kommissionen ligger bakom förändringarna

Bakgrunden till att reglerna har ändrats är att EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige och parterna på att kollektivavtalet strider mot EU:s arbetstidsdirektiv när det gäller arbetstagarnas rätt till dygnsvilan. Kommunal har därför förhandlat med SKR och Sobona, på uppdrag av regeringen, om arbetstider och dygnsvilan för att både få bukt med de brister som idag finns och möta upp EU-kommissionens kritik. Kommunal har varit mycket tydliga i förhandlingarna: Medlemmarna i Kommunal ska självklart ha samma återhämtningsmöjligheter som andra yrkesgrupper på svensk arbetsmarknad. Alla ska orka och kunna jobba ett helt arbetsliv.

– Utan tillräcklig vila och återhämtning riskerar man sin hälsa, både fysisk och psykisk. Många medlemmar har yrken med tunga lyft, med krävande långa arbetspass i branscher med en kronisk underbemanning. Ofta med ohållbara scheman som följd, vilket får långvariga konsekvenser för hälsan, säger Johan Ingelskog.

Johan Ingelskog, avtalssekreterare
Johan Ingelskog, avtalsekreterare Kommunal
Foto: Kommunal

Med förändringarna i avtalet stärks din rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Dygnsviloreglerna är ett skydd för arbetstagarens hälsa och säkerhet. Undantag kan därför endast ske enligt särskilda förutsättningar som specificeras i avtalet och ska föregås av en noggrann bedömning av behovet. 

– Tidigare har arbetsgivarna slentrianmässigt kunnat störa medlemmarnas rätt till dygnsvila. Nu finns i stället tydliga skrivningar så att arbetsgivarna inte längre kan skarva med arbetstidsförläggningen, och skulle de bryta mot reglerna kommer medlemmarna kompenseras, säger Johan Ingelskog.

Förändringarna i avtalet träder i kraft den 1 oktober 2023 och gäller tills vidare. Fram till att de träder i kraft ska Kommunal lokalt och arbetsgivare se över vilka förändringar som behöver göras i verksamheten för att de nya reglerna ska kunna implementeras på ett bra sätt.

Förändringarna som införs 1 oktober 2023, i korthet

Förändringarna gäller § 13 i allmänna bestämmelser (AB). Specialbestämmelser och bilagor kopplade till HÖK/AB (till exempel bilaga J och R) omfattas inte av förändringarna i detta skede. Parterna ska göra en översyn av bilagor och specialbestämmelser.

(Observera att detta endast är en sammanfattning av den avtalstext som gäller i frågan.)

11 timmars dygnsvila gäller

11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod är den miniminivå som regleras i EU-direktivet och det kommer förtydligas att detta är den huvudregel som gäller även i HÖK/AB. Tidigare har bruk av undantaget att ha en dygnsvila på nio timmar använts så mycket att det i princip har blivit en norm i vissa verksamheter. Detta kommer inte längre vara möjligt. Det kommer fortfarande finnas möjlighet för arbetsgivaren att göra undantag, enligt en strikt reglering, men du som haft en kortare dygnsvila har då rätt att få kompensationsvila i nära anslutning.

De undantag som är möjliga

a) Din dygnsvila kan i undantagsfall bli förkortad till 9 timmar i schemaläggningen. Då gäller att du ska arbeta i en verksamhet med liv, hälsa och säkerhet. Arbetsgivaren ska också göra en intresseavvägning mellan den skyddslagstiftning som finns till för att du ska få vila och återhämtning och verksamhetens behov. Vid den här typen av undantag ska du alltid få tillbaka de timmar som understiger 11 vid nästa dygnsvila. Har du alltså blivit schemalagd på 9 timmars dygnsvila, ska nästa dygnsvila vara minst 13 timmar. Innan det finns möjlighet för arbetsgivaren att göra ytterligare ett undantag måste du ha fått din kompensationsvila.

b) Din dygnsvila kan tillfälligt förkortas vid en oförutsedd händelse som arbetsgivaren inte kan förutse, påverka eller planera för. Vid den här typen av undantag har du rätt till kompenserande vila nästa dygnsvila, men om det av objektiva skäl inte går – inom 14 dagar. Arbetsgivaren har inte rätt att göra löneavdrag för din kompenserande vila om den behöver förläggas under tid då du annars skulle ha arbetet. Innan det finns möjlighet för arbetsgivaren att göra ytterligare ett undantag måste du ha fått din kompensationsvila.

Arbetstidens förläggning 

Det kommer inte längre vara möjligt att schemalägga vila-jobb-jobb-vila, utan det måste läggas växelvis. Det betyder att det inte längre kommer att vara möjligt att jobba så kallade ”ryggpass”. EU-kommissionen har varit väldigt tydliga med att detta behöver inskärpas.

Undantag från den nya regeln om arbetstidens förläggning kommer enbart vara tillåtet i verksamheter med ansvar för liv, hälsa eller säkerhet enligt ett särskilt regelverk och med en kombination av arbete och jour. Även här krävs särskilda skäl och den bedömningen ska göras utifrån en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till 11 timmars dygnsvila vilken följer av en skyddslagstiftning och verksamhetens behov av att säkra bemanningen. Den sammanlagda arbetstiden får då som högst uppgå till 20 timmar. Vilan som följer efter ett sådant pass ska då som lägst motsvara den sammanlagda arbetstiden.

Hur ska detta införas?

Förändringarna träder i kraft den 1 oktober 2023. Fram till dess behöver Kommunal och arbetsgivarna jobba med hur reglerna ska implementeras och hur scheman inom vård, hälsa, omsorg och andra branscher med dygnet runt-bemanning ska se ut. Det kommer att finnas ett arbetstidsråd och en arbetstidsnämnd för att stötta i implementeringen.

Lyssna på podcasten Förhandlarna om förändringarna

I podcasten Förhandlarna bjuder avtalssekreterare Johan Ingelskog och chefsjurist Malin Sjunnebo på en summering av det nya regelverket för dygnsvila på kollektivavtalet med SKR och Sobona. Hur hamnade vi i att nio timmar blev norm och hur ska vi nu implementera de nya reglerna för att elva timmar ska bli norm?

Lyssna på avsnittet "Alla behöver en rimlig dygnsvila", i  din poddspelare eller på Spotify.

Frågor och svar om förändringar i dygnsvilan

Vad är det som har hänt?

Europeiska kommissionen har riktat kritik mot Sverige på grund av att kollektivavtalet HÖK/AB20, som tecknats mellan Kommunal (och en rad andra fackförbund) och Sveriges kommuner och regioner och Sobona, strider mot EU:s arbetstidsdirektiv i fråga om regleringarna om dygnsvila. Parterna har därigenom fått i uppdrag av regeringen att lösa detta genom förhandling och att träffa en överenskommelse som lever upp till direktivets krav. Att detta uppkommer nu beror på att kommissionen har granskat avtalet. Det har alltså inte med avtalsrörelse eller någon annan omförhandling av avtalet att göra.

Varför görs de här förändringarna?

EU-kommissionen har riktat kritik mot Sverige för att vi inte följer arbetstidsdirektivet som alla EU-länder måste följa. Regeringen gav då i uppdrag till parterna, Kommunal och de andra facken och SKR och Sobona, att lösa detta genom förhandlingar. Det har varit väldigt långa och tuffa förhandlingar, men det vi riskerade om vi inte lyckades lösa detta med hjälp av förhandling var att regeringen skulle göra förändringar i arbetstidslagen, och då skulle vi helt tappa det fackliga inflytandet i arbetstidsfrågorna.  

Vi vet att det här kommer innebära en stor omställning för många, och att det kanske kommer göra att man inte kan jobba så som man är van, eller önskar. Men reglerna om dygnsvilan är en skyddslagstiftning, som finns till för att skydda arbetstagarnas hälsa. Det är helt enkelt inte hälsosamt att jobba för långa pass eller att inte ha möjlighet till återhämtning mellan passen, och det är viktigt att vi som fackförening arbetar långsiktigt med arbetsmiljön i våra yrken.  

Vilka krav är det som finns i direktivet som inte fanns i HÖK/AB20?

Ett EU-direktiv ger en miniminivå som medlemsländerna måste följa. I direktivet regleras att varje arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod. Det kan gå att göra undantag från detta (enligt vissa förutsättningar), men undantag måste i så fall kompenseras med ledighet eller annat lämpligt skydd i anslutning till undantaget. I kollektivavtalet har det inte varit tillräckligt tydligt att 11 timmars dygnsvila är huvudregeln, och kompenserande ledighet har heller inte behövt ges i anslutning, utan bara under beräkningsperioden vilken kan vara 16 veckor lång, eller upp till ett helt år lokalt.

Så kallade ”ryggpass” där två pass ligger efter varandra och bildar ett mycket långt pass, med vila före och efter, är inte heller förenligt med direktivet. Arbete och vila ska förläggas växelvis.

Har HÖK/AB alltså brutit mot EU-lagstiftningen i flera år? Hur kommer det sig?

Kollektivavtalets intention har sedan det tecknades alltid varit att 11 timmars dygnsvila ska vara normen, och att en kortare dygnsvila enbart kan förläggas vid undantag, så som arbetstidsdirektivet gör gällande. De senaste årens nedskärningar och kroniska underbemanning av vård och omsorg har dock gjort att detta regelverk har tänjts på av arbetsgivaren. Långsamt har ett system växt fram där arbetstid har pressats ihop, vilket både arbetsgivare och en del arbetstagare har sett som en lösning. Man har kunnat jobba väldigt hårt under en kort tid, vilket ger stora hälsorisker men också hög ersättning för arbetstagaren. Men att avtalet har kunnat tillämpas på det sättet strider helt enkelt mot arbetsdirektivet, och därför har parterna nu behövt förhandla fram förändringar. Dessa förändringar kommer i det långa loppet leda till en mer hållbar arbetstidsförläggning och arbetsmiljö.

Det här har jättestora konsekvenser för mitt schema, hur kommer det bli?

Det är för tidigt att säga. De här förändringarna ska vara implementerade senast den 1 oktober 2023. På vilket sätt alla scheman, i alla kommunala och regionala verksamheter runt om i hela landet, kommer att behöva förändras och justeras för att följa reglerna går inte i dagsläget att överblicka. Det behöver ses över på respektive arbetsplats, av både facket och arbetsgivaren. Det kan handla om fasta scheman, högre bemanning, annorlunda strukturerade scheman. Det enda vi vet säkert är att dygnsvilan ska vara 11 timmar, och om den genom ett undantag blir kortare, så blir nästa dygnsvila längre.

Hur blir det med beredskap?

Vid beredskap under enstaka dagar ska kompenserande vila för aktivt arbete som bryter dygnsvilan förläggas så snart som möjligt och vara sammanhängande. Det får dröja senast 14 kalenderdagar innan man får sin kompenserande vila. Vid beredskap flera dygn i sträck ska kompenserande vila förläggas i samband med den dygnsvila man har direkt efter beredskapsperiodens slut.

Vad gäller för mig som jobbar inom räddningstjänsten eller andra bilagor eller specialbestämmelser?

Det finns ett antal specialbestämmelser och bilagor kopplade till HÖK/AB, exempelvis bilaga J som reglerar jour, bilaga L som reglerar lägerverksamhet och bilaga R som reglerar räddningstjänst. Dessa bestämmelser och bilagor är inte förhandlade och parterna ska göra en översyn även av dem. Troligtvis kommer de också påverkas av förändringarna och det kommer behöva göras följdändringar. När det står klart vilka ändringar som kommer slå igenom på specialbestämmelser och bilagor så kommer vi att meddela detta till berörda medlemmar och förtroendevalda.

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar