Krönika: ’’Britt-Marie-pension’’ - när kroppen tar slut
Under de senaste veckorna är det nästan som att stora delar av Sverige stannar av. Då tänker jag extra mycket på alla de medlemmar i Kommunal som får landet att fungera även under sommaren. Det skriver Kommunals ordförande Tobias Baudin i sin krönika.
En av dem är Britt-Marie som jobbar som undersköterska på centralsjukhuset i Karlstad. Britt-Marie är 60 år och har jobbat i drygt 40 år. Hon älskar sitt jobb men oroar sig över hur hennes kropp ska orka med hela vägen fram till 70 - som hon måste jobba till för att få en pension som går att leva på. Inte bara överleva.
Situationen ser liknande ut för väldigt många medlemmar i Kommunal. Man började jobba tidigt i ett både fysiskt och psykiskt tungt arbete och klarar inte av att fortsätta fram till den idag satta pensionsåldern. Trots det höjs den i rask takt. Det är såklart ohållbart och det gör mig både arg och bekymrad. För i slutändan är det ju alltid kroppen som avgör hur länge man kan jobba, inte tidsgränser satta av politiker.
Sveriges stora politiska stridsfråga
I dag har vi de strängaste reglerna i hela OECD för att få sjukersättning. Det är helt uppåt väggarna och det måste fixas.
Vi i Kommunal har föreslagit en "Britt-Marie-pension" för dem som jobbat länge i tunga yrken och behöver gå i pension innan den satta pensionsåldern. Det innebär att den som behöver det i stället för att ta ut sin pension i förtid, och på så sätt riskera att få en väldigt låg pension, kan skjuta upp pensionsuttaget i några år och i stället få en "Britt-Marie pension". Att de ska få en värdig pension efter ett långt och hårt yrkesliv borde vara Sveriges stora politiska stridsfråga. Och jag lovar att jag kommer göra allt i min makt för att det ska bli så.
Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
