Hur länge ska bemanningskrisen få pågå?

Trötta, slitna efter att ha arbetat i skyddsutrustning som de kämpat för att få, jobbat övertid samt kollegor som varit frånvarande utan att ha ersatts med någon annan, ohållbara scheman där tiden för den så välbehövliga återhämtningen lyst med sin frånvaro.Fått semestern flyttad eller återkallad, uteblivna APT, planeringsdagar, vidareutbildning, får jobba mellan flera arbetsplatser för att fylla upp sin heltidstjänst, introducera vikarier, hantera mediciner då få har delegation.
Arbetsskift utan att knappt kunna ta paus och rast inte blivit lyssnade på, inte fått vara delaktiga i arbetets innehåll eller arbetsvillkor. Fått bära ett stort ansvar då organisationen varit otillräcklig.

Coronakommissionen är tydlig i deras första delbetänkande som presenterades i december år 2020; Strategin att skydda de äldre har misslyckats, äldreomsorgens institutioner har strukturella brister: dessa lämnade verksamheten oförberedd och illa rustad för en pandemi och besluten om åtgärder för äldreomsorgen var sena och otillräckliga. Bemanningen är för låg, kompetensbrist för hög och ohållbar arbetssituation råder. Arbetsgivarna måste öka anställningstryggheten och personalkontinuiteten, minska antalet timanställda och förbättra förutsättningarna för ledarskap.

Redan före pandemin gjorde Sveriges kommuner och regioner (SKR) beräkningar över demografin. Ett stort antal personal skulle gå i pension och antal äldre skulle öka markant. År 2018 flaggade SKR för att ca 500 000 personer skulle komma att behöva anställas inom välfärden år 2026, var av 136 000 vårdbiträden och undersköterskor.
Nu är vi snart där!

Kommunerna och regionen har i Norrbotten tilldelats miljontals kronor av regeringen för att stärka bemanningen, öka tillsvidareanställningar, förbättra kontinuiteten och öka kompetensen inom äldreomsorgen. Ändå har dessa gått med plus i årsbokslut dessa satsningar märker flertalet av medlemmarna i Kommunal inte av på arbetsplatserna.
Så var har dessa pengar då tagit vägen?

Pandemin pågår och har nu verkligen blottat bristerna inom vård och omsorg.
Nu är bemanningsbehovet akut! -Det vittnar alla artiklar i tidningarna om där Kommun efter Kommun söker hjälp av invånarna.

Det mest effektiva sättet att dränera välfärden på kompetens är att erbjuda underbemanning, deltidsarbete, visstidsanställning, ohälsosamma scheman, hög arbetsbelastning och utesluta medarbetarnas påverkansmöjlighet och delaktighet i arbetsvillkor och arbetets innehåll.
Vad har då arbetsgivarna gjort? För lite!

Behovet av personal inom vård, omsorg och äldreomsorg i Norrbotten är stort.

På många arbetsplatser är läget akut och arbetsgivare vänder sig till allmänheten för att få vikarier. Detta läge är en konsekvens av uteblivna investeringar i en högre bemanning, tillsvidareanställning, fler kollegor, högre löner och en hälsosam arbetsbelastning samt hållbara scheman som så många medlemmar i Kommunal Norrbotten vittnar om.

Alldeles för många har valt att säga upp sig, sjukskrivningar har ökat, förtida pensionering och ofrivilligt valt deltidsarbete på grund av usla arbetsvillkor.
I de yrkena de en gång valt att utbilda sig och arbeta i för att de vill göra skillnad, finns inte längre förutsättningarna kvar.

Det är därför välfärdsarbetare säger upp sig.

Det är därför välfärdsarbetare blir sjuka.

Det är därför färre väljer att arbeta inom välfärden.

Detta är ovärdigt för de äldre och sjuka.

Detta är ovärdigt för välfärdsarbetarna.

Vill man behålla kompetent och yrkeskunnigt folk, få fler att utbilda sig inom yrkena och söka jobb, då ska man ha en god personalpolitik bra arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö.
Att erbjuda pressade scheman, visstidsanställningar, underbemanning, deltid, låga löner och delade turer ger raka motsatsen.

Har inte Ni arbetsgivare förstått det än!