Historiskt: Kanske den sista remissrundan om skyddad yrkestitel för undersköterskor
Blogginlägg
Socialstyrelsen har som uppdrag att ta fram föreskrifter om vilka krav som ska ställas för att få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. I höstas skickade Socialstyrelsen ett förslag på föreskrifter om krav på godkända betyg i ämnen eller kurser på remiss. Nu föreslår Socialstyrelsen vissa förändringar till det tidigare förslaget. Kommunal har svarat på remissen och jag ska förklara hur Kommunal resonerar.
Från och med den 1 juli 2023 kan undersköterskor ansöka om skyddad yrkestitel. Från 2033 krävs skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. Under hösten 2022 remitterade Socialstyrelsen förslag till föreskrifter och allmänna råd med anledning av att yrkestiteln undersköterska blir reglerad.
Utifrån remissvaren (bland annat Kommunals) föreslår myndigheten nu vissa förändringar i föreskrifterna och de allmänna råden som remitterades under hösten 2022. Kommunal har svarat på remissen och nedan tänkte jag förklara hur Kommunal resonerar.
Socialstyrelsens två förändringsförslag
Socialstyrelsen föreslår i huvudsak följande förändringar om man jämför med det tidigare förslaget:
- Att personer som påbörjat sin utbildning från och med den 1 juli 2023 ska omfattas av ett krav på godkända betyg som motsvarar nivån i det nationella yrkespaketet undersköterska på Komvux.
- Att sjuksköterskeexamen eller en äldre legitimationsgrundande utbildning till sjuksköterska ska kunna ligga till grund för ett bevis om skyddad yrkestitel som undersköterska.
Första förslaget fick ros av Kommunal
Socialstyrelsen har alltså skärpt till kraven för sökande som utbildat sig enligt den nya programstrukturen (alltså det nya vård- och omsorgsprogrammet och yrkespaketet inom den kommunala vuxenutbildningen) jämfört med förslaget som remitterades i höstas.
Enligt det nu aktuella förslaget ska sökande få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska om sökanden har följande:
- Godkända betyg om minst 1 350 gymnasiepoäng i ämnen, på kurser eller från gymnasie- eller komvuxarbete med inriktning mot vård och omsorg
- 100 gymnasiepoäng i svenska eller svenska som andraspråk
- 50 gymnasiepoäng i samhällskunskap
I det förslag som Socialstyrelsen remitterade under hösten 2022 föreslog myndigheten en bestämmelse med krav på godkända betyg om minst 1 240 gymnasiepoäng i ämnen eller på kurser med inriktning mot vård och omsorg.
När det gäller äldre utbildningar var förslaget ute på remiss i höstas, du kan läsa mer om det under rubriken Vilka utbildningar räknas som tillräckliga för att få den skyddade yrkestiteln? på Kommunals samlade information om skyddad yrkestitel.
Det är väldigt positivt att Socialstyrelsen har lyssnat på Kommunal.
Flera remissinstanser, bland annat Kommunal, var kritiska till det och menade att kraven för de som utbildar sig framåt i tiden bör utgå från de nuvarande utbildningarna; vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och yrkespaketet undersköterska på Komvux. I Kommunals remissyttrande ansåg vi att kraven inte ska vara lägre än ett krav på godkända betyg motsvarande 1 500 gymnasiepoäng. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt kunna säkerställa en enhetlig och hög kompetensnivå. Det är väldigt positivt att Socialstyrelsen har lyssnat på Kommunal.
Det andra förslaget fick ett nej av Kommunal
Det andra förslaget som var ute på remiss var dock problematisk. Därmed föreslår Kommunal att Socialstyrelsen avstyrker det.
Socialstyrelsen föreslår att en sökande som har en sjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) eller som har en legitimationsgrundande utbildning till sjuksköterska enligt äldre bestämmelser ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (10 §). Kommunal anser inte att en sökande som har en sjuksköterskeexamen ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.
Kommunal anser inte att en sökande som har en sjuksköterskeexamen ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.
Socialstyrelsen föreslår att en sökande som har en sjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) eller som har en legitimationsgrundande utbildning till sjuksköterska enligt äldre bestämmelser ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (10 §). Kommunal anser inte att en sökande som har en sjuksköterskeexamen ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.
Syftet med hela yrkesregleringen har från början varit att höja kvaliteten i vård och omsorg och kunna säkerställa en enhetlig utbildningsbakgrund för yrkesgruppen undersköterska. Mot denna bakgrund anser Kommunal att det skulle motverka själva syftet med yrkesregleringen att inkludera sjuksköterskor. Dessutom konstaterar Socialstyrelsen själva att sjuksköterskeutbildningen saknar vissa av de områden som ingår i vård- och omsorgsprogrammet. Det handlar bland annat om social omsorg och funktionsförmåga och funktionsnedsättning.
Man kan även ställa sig frågan om sjuksköterskor som fått sina legitimationer återkallade ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Om syftet med den skyddade yrkestiteln är en högre kvalitet i vård och omsorg och en enhetlig utbildningsbakgrund är det minst sagt konstigt att inkludera sjuksköterskor och även sjuksköterskor som fått sina legitimationer återkallade.
Det är knappast kostnadseffektivt eller ”rätt använd kompetens” att sjuksköterskor ska arbeta som undersköterskor.
Det viktigaste argumentet är dock att sjuksköterskor inte är undersköterskor, och att undersköterskor inte är någon typ av ”light-sjuksköterskor”. Dessa är två olika yrken med unika, viktiga kompetenser som behövs i svensk vård och omsorg. Tydliga yrkesroller kan bidra till en effektiv arbetsfördelning och högre vård- och omsorgskvalitet i framtiden. Då är det helt orimligt att ge sjuksköterskor en skyddad yrkestitel som undersköterska.
Det finns en bred samsyn om att vårdens och omsorgens arbetsgivare behöver bli bättre på att använda medarbetarnas kompetens på rätt sätt. Rätt använd kompetens ökar förutsättningarna för att säkra kvaliteten i verksamheten. Rätt använd kompetens är också en väg till att möta välfärdens rekryteringsutmaning.
I februari 2022 rapporterade alla 21 regioner brist på specialistsjuksköterskor och 17 av 21 brist på legitimerade sjuksköterskor. Det är knappast kostnadseffektivt eller ”rätt använd kompetens” att sjuksköterskor ska arbeta som undersköterskor.
Hoppas Socialstyrelsen lyssnar på Kommunal.
Föreskrifterna förväntas vara klara i april. Kommunal kommer att informera medlemmar om föreskrifterna så snart det finns mer information. Läs mer om yrkesregleringen.
