En välkommen rapport visar att återkommunalisering av äldreomsorg är möjligt
Att en borgerlig kommun i Skåne som Lomma, där Moderaterna har varit största parti sedan 1985, valt att ta tillbaka sin äldreomsorg i egen regi har väckt mycket intresse. Kommunstyrelsens ordförande Robert Wenglén (M) har upprepade gånger betonat fördelarna med kommunal drift. Som till exempel på våren 2020, när han konstaterade att ”Upphandling är inte rätt väg när det gäller äldreomsorg i Sverige”, eller när han i en debattartikel i Sydsvenskan skrev att ”det går att få mer 'pang för pengarna' om äldreomsorgen drivs i kommunal regi”.
Lomma kommun i Skåne har tagit tillbaka äldreomsorgen i offentlig regi. En ny Arena Idé-rapport ”Lomma-modellen – När kommunen tog tillbaka kontrollen över äldreomsorgen”, skriven av Kristin Linderoth, som släpps på tisdag diskuterar vad som hände när Lomma gick från att ha en äldreomsorg enbart i privat drift, upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), till att driva både särskilda boenden och hemtjänsten själva i kommunens egen regi. Till grund för rapporten ligger intervjuer med lokala aktörer i Lomma – bland annat företrädare för Kommunal Lomma/Burlöv, som länge kämpat för en återkommunalisering, och kommunstyrelsens ordförande Robert Wenglén, moderaten som tog det politiska initiativet.
De ledande politikerna verkar värna om Sveriges privatiserade välfärdssystem trots att det 30-åriga marknadsexperimentet i skola, vård och omsorg ännu inte har resulterat i någon högre kvalitet eller större kostnadseffektivitet, bättre villkor eller högre löner för medlemmar i Kommunal.
Rapporten visar på de stora problem som fanns med den privata driften när det gällde demokratisk insyn, personalens villkor och verksamhetens kvalitet. Att ta tillbaka hemtjänst och särskilda boenden i egen regi har inneburit tydliga förbättringar av den demokratiska kontrollen, liksom av personalens arbetsvillkor och inflytande. Färre klagomål inkommer från medborgare. Att bygga upp en högkvalitativ kommunal äldreomsorg är dock i allra högsta grad ett pågående arbete, och mycket återstår för att Lomma ska kunna nå sitt mål om att ha ”Sveriges bästa äldreomsorg”.
I rapporten återkommer Robert Wenglén ofta till begreppet rådighet, som ett sätt att beskriva att politiker både kan och måste ha kontroll över det som faktiskt är kommunens ansvar. I en uppmärksammad debattartikel i Sydsvenskan skrev han ”Är den kommunala äldreomsorgen ineffektiv är lösningen att utveckla lednings- och innovationsförmågan, snarare än att politiker abdikerar från kommunens lagstadgade ansvar”. Att abdikera från sitt ansvar kan vara lockande för politiker. Kanske särskilt när det gäller äldreomsorgen, tror Wenglén, eftersom det är en sådan svår verksamhet. Äldreomsorg kan vara ett tungt och slitigt arbete, vilket gör att det ofta är hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera. Dessutom handlar äldreomsorgen om att ta hand om människor som är sköra och skröpliga, och som inte blir bättre, och i den situationen är det svårt att göra såväl brukare som anhöriga nöjda. Rådighet handlar inte minst om att veta hur den finansiering som kommunen står för används. Om kommunen bedriver en verksamhet i egen regi, säger Wenglén, ”då kan vi också känna oss trygga i att om vi skjuter till tio miljoner så vet vi att de pengarna går till det de är avsedda. Det finns alltid en viss osäkerhet att om vi skjuter till tio miljoner till en privat entreprenör, hur mycket av det går ut till verksamheterna?”.
Trenden syns även i våra grannländer
Enligt rapporten ligger återkommunaliseringen i Lomma i linje med vad som verkar vara en trend av återtagande av verksamhet i offentlig regi. Bara förra året valde sju svenska kommuner som upphandlat verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) att sluta göra det. Trenden syns även i våra grannländer. I Norge finns numera bara fem vinstdrivna äldreboenden i hela landet. Nyss har Norge tillsatt en statlig utredning om hur kommersiella aktörer kan fasas ut från välfärden.
De ledande politikerna verkar värna om Sveriges privatiserade välfärdssystem trots att det 30-åriga marknadsexperimentet i skola, vård och omsorg ännu inte har resulterat i någon högre kvalitet eller större kostnadseffektivitet, bättre villkor eller högre löner för medlemmar i Kommunal (jämförelsen av villkor i privat och kommunal äldreomsorg som Kommunal gör med jämna mellanrum hittar du här). Tvärtom ser medlemmar i Kommunal i många fall en försämring och framför allt ett system som är fragmentiserat och svårt att styra – där politikerna verkar ha abdikerat. I synnerhet visade pandemin att marknadsstyrningen försvårar möjligheten för oss som samhälle att säkerställa att en god vård, omsorg och skola faktiskt bedrivs.
Alla som medverkar i ett välfärdssystem måste nu ha ett uppdrag för att göra det rätta i varje situation. Vinst som incitament äventyrar aktörernas förutsättningar att göra rätt.
Robert Wenglén hävdar även att det finns ett samband mellan driftsform och bemanning. Han konstaterar att kommuner har unika konkurrensfördelar i jämförelse med privata företag: kommuner betalar ingen vinstskatt, har inga krav på avkastning på det egna kapitalet och kan låna till lägre ränta än privata bolag genom Kommuninvest, ett av kommunerna ägt kreditmarknadsbolag. När privata aktörer konkurrerar med kommuner måste de kompensera för att de saknar dessa fördelar, och det måste de göra genom att sänka sina kostnader. Den allra största kostnaden är personal. Kommunens konkurrensfördelar kan därför i princip bara kompenseras genom lägre löner, lägre bemanning och lägre krav på personalens kompetens”, konstaterar Wenglén.
"Det känns som att komma hem"
Kommunals sektion Lomma/Burlöv har spelat stor roll i kampen för återkommunalisering. Förändringar drevs fram av ett intensivt fackligt arbete med att uppmärksamma brister i den privata äldreomsorgen. Skyddsombudet Lotta Samuelsson uttrycker det som att ”det bästa med återtagandet är att det känns som att komma hem”. När hon uppmanas att utveckla vad hon menar med det säger hon:
Det känns som att vi har varit ute på nån ö som har hållit på att sjunka, och nån har tagit in oss igen. Vi har liksom känt oss utanför, när det var privat. Framförallt när de tog tillbaka hemtjänsten, så kände vi ’Hallå! Vi då? Ta oss också!’ (Lotta Samuelsson, undersköterska och skyddsombud för Kommunal).
Med utgångspunkt i erfarenheter från Lomma presenterar rapporten några goda råd för den som vill ta tillbaka kontrollen över äldreomsorgen i sin kommun.
- Lyssna på dem som berörs
- Snåla inte i budgeten – utgå från behoven
- Satsa på personalen och på chefsrekrytering
- Var förberedd och ha tålamod
Avgörande, enligt samtliga aktörer i Lomma som intervjuats för rapporten, är att ha tålamod och inte förvänta sig att de positiva förändringarna ska ske med en gång eller att alla omedelbart ska bli nöjda för att man byter driftsform.
Hoppas att rapporten kan användas som inspiration av fackliga företrädare och politiker som vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över äldreomsorgen. Kanske har en av de viktigaste lärdomarna från pandemin varit att vi måste ha en stark välfärd av hållbar kapacitet som går att styra. Istället har vi fått lyssna på hundratals kommunala, regionala och privata aktörer och politiker som skyller ifrån sig: “Vi måste klara budgeten.” ”Vi följde ju bara reglerna”, ”Vi hade inte det uppdraget”. Alla som medverkar i ett välfärdssystem måste nu ha ett uppdrag för att göra det rätta i varje situation. Vinst som incitament äventyrar aktörernas förutsättningar att göra rätt.
Rapport och seminarium
Efter att rapporten har släppts kan du läsa den här. Och klockan den 30 augusti 12:00 kan du följa ett digitalt släppseminarium här.