Tidöavtalet levererar få lösningar. Upp till bevis i budgetproppen!

Ett annat område som är centralt för medlemmarna i Kommunal är finansiering, bemanning och inte minst arbetsmiljö inom välfärden. Under rubriken Tillväxt och hushållsekonomi, i en punkt som handlar om sjukförsäkringen, kan man läsa att ”åtgärder sätts in för att motverka ohälsa”, men det verkar handla om rehabilitering inom sjukförsäkringen, snarare än att förebygga ohälsa genom ett välfungerande och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljön för medlemmarna i Kommunal

Det enda som rör arbetsmiljön för medlemmarna i Kommunal är en mening om att arbetsmiljön för personalen i hälso- och sjukvården behöver förbättras – och även om den inte konkretiseras i någon reform ger formuleringen en möjlighet att följa upp och ställa krav på utlovade åtgärder som berör medlemmar yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Uppföljande uttalanden från ansvariga statsråd inom detta område visar också tecken på insikt i att förslag om att få ner köer och andra insatser också hänger ihop med bristen på personal.

Arbetsvillkor och arbetsmiljö handlar annars mest om lärarnas situation. Samarbetspartierna lyfter att lärarnas administrativa börda behöver minska, till förmån för planering, kvalitetssäkring och undervisning vilket skulle kunna öppna upp för satsningar på elev- och lärarassistenter som Kommunal organiserar, men dessa grupper nämns inte i dokumentet.

Värt att notera är också att kapitlet om skolan helt saknar det kompensatoriska perspektivet, och skolans sociala och demokratiska uppdrag i vilket stödresurser spelar en viktig roll.

Hälso- och sjukvården och skolan är stora och viktiga verksamheter där medlemmarna i Kommunal har en central roll. Men arbetsmiljön i äldreomsorgen eller förskolan nämns inte alls vilket Kommunal självklart har anledning att nogsamt följa upp i kommande budgetpropositioner och förslag från regeringen. Bemanningsriktlinjer i äldreomsorgen och reglering kring barngruppernas storlek i förskolan är krav vi kommer ställa under hela mandatperioden till den nya regeringen som hade varit önskvärt att se i Tidöavtalets skrivningar. Givet utmaningarna med välfärdens kompetensförsörjning är avsaknaden av politik inom detta område en källa till oro.

Migration, integration och kriminalitet i fokus

Generellt handlar dokumentet väldigt lite om välfärden eftersom det övergripande temat hela tiden är migration, integration och kriminalitet.

Dokumentet nämner ”utlänning” och ”invandrare” 38 gånger, men ”klass”, ”låginkomsttagare” eller ”undersköterska” finns inte på ett enda ställe. Ordet ”välfärd” nämns endast i relation till brottslighet samt i punkten som klargör att välfärden är något som endast en begränsad del av människorna i Sverige ska ges tillgång till. ”Äldreomsorg” som bland annat Kd lyft som sin hjärtefråga vid upprepade tillfällen i valrörelsen nämns en gång och då i relation till språkkrav på anställda inom äldreomsorgen. ”Fattig” nämns en (1) gång och då i relation till att ingen som riskerar fattigdom skall ges rätt till anhöriginvandring. Läser man regeringsförklaringen framträder ett liknande mönster där äldreomsorg och arbetsmiljö inte överhuvudtaget nämns.

Problembeskrivningarna och förslagen på lösningar är mycket tydliga. I Tidöavtalet är Sveriges utmaningar skapade av migration och löses genom att invandring reduceras till ett minimum i relation till Sveriges internationella åtaganden samt en mycket repressiv kriminalpolitik. Paradigmskiftet som samarbetspartierna lyfter fram handlar i stor utsträckning om att flytta fokus från omfördelning och välfärd till skattelättnader och hårda straff.

För de som tror på en annan förklaringsmodell presenteras få reformer för ett hållbart samhälle.

Det framgår också tydligt att det inte finns någon garanti för att frågor som omfattas av dokumentet garanteras finansiering i kommande budgetpropositioner vilket innebär att det framför allt ska ses som en beskrivning av regeringens och samarbetspartiets överenskomna intentioner.

Kritik från sjukvårdsministern

Men redan en vecka efter presentationen av avtalet gick den nyvalda sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD) ut och slog fast att punkten om att begränsa tillgången till tolk ”…skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård”. Dick Erixon (chefredaktör för Sverigedemokraternas socialkonservativa webbtidning Samtiden) följde upp med ”Kristersson måste ta Acko Ankarberg i örat” och ”att en minister mindre än en vecka efter tillträdet börjar slira på ingångna avtal är inget gott tecken. Statsminister Ulf Kristersson behöver klargöra vad som gäller. Anser han att ministrar kan rycka på axlarna åt Tidöavtalet och behandla det som dasspapper? Om inte måste Kristersson offentligt gå ut och tillrättavisa sin sjukvårdsminister.” (Samtiden den 24 oktober 2022).

Mot bakgrund av allt det som inte finns nämnt i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är det ändå hoppfullt att det finns ministrar i den nya regeringen som ifrågasätter delar av det som faktiskt står där. Allt det som Kommunal hade velat se i avtalet (läs Malin Ragnegårds debattartikel i KA ) kommer vi fortsätta lyfta. Första testet blir budgetproppen. Och även om det faktum att välfärden lyser med sin frånvaro i överenskommelsen för Sverige är extremt oroande så tar vi det som intäkt för att det här ändå finns möjlighet att påverka!