Fem saker du inte visste om första maj


Katarina Berggren

Blogginlägg

av Katarina Berggren

Den första maj är den internationella arbetarrörelsens dag. I år är Kommunals krav ”höj bemanningen för en trygg välfärd”. Men har du koll på historien bakom varför vi demonstrerar den här dagen? Katarina Berggren, facklig-politisk ombudsman på Kommunal, guidar dig genom fem fakta om första maj.

1. Det är vårens första dag

I det gamla bondesamhället sågs första dagen i maj som den första sommardagen och djuren släpptes ut på bete. Men ska vi vara ärliga så händer det att det både regnar, blåser och snöar (ibland på samma gång) under första dagen i maj och då kan ju sommaren kännas oändligt långt borta. En kompromiss skulle kunna vara att slå fast att det åtminstone är vårens första dag eftersom ”musöronen” syns på björkarna och blåsippan uti backen står på många platser i Sverige. Lalehs textrader knyter ihop det så bildligt hur naturen och det mänskliga hänger ihop:

”Vårens första dag
och jag vill va´ med  
och jag vill va´ så med
så att jag kan se
att jag är en del av allt”  

Och det är klart vi vill vara med. Alla ska med! Det är mäktigt att på vårens första dag, tillsammans med andra, föra fram Kommunals viktiga krav ”Höj bemanningen”, kräva slopad karens och inte minst avrunda dagen med att bjuda en kamrat på säsongens första mjukglass, förhoppningsvis i vårsolens glans. 

Dagen har fått enorm betydelse för många politiska reformer och internationell solidaritet genom åren.

2. Det är en röd dag

Första majtraditionen har sitt ursprung i Paris. Arbetartribunalens kongress i Paris 1889 ville att arbetare världen över skulle samlas och demonstrera. På agendan stod åtta timmars arbetsdag (sju dagar i veckan) och att hedra de arbetare som dödades när de protesterade mot fruktansvärda arbetsförhållanden på Haymarket Square i Chicago 1886. Första maj spred sig över Europa och redan 1917 samlades uppemot 100 000 arbetare på Gärdet i Stockholm. Då framfördes kravet på allmän rösträtt på ett kraftfullt sätt. Dagen har fått enorm betydelse för många politiska reformer och internationell solidaritet genom åren.

Första maj är numera en röd dag i dubbel bemärkelse. Sveriges riksdag beslutade 1938 att det skulle bli en helgdag. Innan hade arbetare i möjligaste mån tagit ledigt för att göra sina röster hörda under vajande röda fanor. Den röda färgen på fanorna kommer från den internationella socialismens symboliska färg. 

Olika första maj-märken ligger i en hög. Längst fram syns märket för 2023, med texten "för hela Sverige".
Första maj-märken.
Foto: Kommunal

3. Det skapas ett nytt märke varje år

Socialdemokraterna och LO tar varje år fram ett första maj-märke. Det allra första märket föreställde Frihetsgudinnan för att visa solidaritet med amerikanska arbetares kamp och uppmärksamma Haymarket-massakern.

Från början var de ofta gjorda i papper och sedan följde många årtionden med nålar med en liten symbol i toppen, ofta profilbild på en betydande socialdemokrat. I år är det första gången som märket är utformat som två röda fanor med budskapet ”För hela Sverige”. Innebörden av det är att vi behöver bygga en ny stark samhällsgemenskap tillsammans. 

Första maj spred sig över Europa och redan 1917 samlades uppemot 100 000 arbetare på Gärdet i Stockholm.

4. Internationalen är en fransk dikt  

Den sång som säkert de flesta förknippar med första maj är Internationalen. Ursprungligen var Internationalen en dikt skriven av den franske transportarbetaren Eugéne Pottier. Dikten blev väldigt populär bland franska arbetare och till en början sjöngs den till kända melodier som till exempel Marseljäsen. Den nuvarande melodin till Internationalen skrevs 1888. Sången är en hyllning till den första arbetarinternationalen och i den välbekanta refrängen manas till ”upp till kamp emot kvalen”. Internationalen finns också i modernare tappning tolkad av Latin Kings och ytterligare kuriosa är att melodin genom snapsvisan ”Mera brännvin” från 1963 nått vidare kretsar och också andra högtider än Första maj. Den sjungs varje julafton och midsommarafton i den här bloggerskans kretsar.  

5. Det är roligare att gå i demonstrationståget än att stå och titta på

Det är inte för inte som en av de populäraste ramsorna i demonstrationståget är just ”stå inte där o titta på, in i ledet o börja gå”. I huvudstaden slingrar tåget från Humlegården till Norra Bantorget och talkören brukar eka som starkast vid Hötorget och då locka in nyfikna in i tåget. Och om du inte provat än så ta steget i år. Fira arbetarrörelsens högtidsdag Första maj och gör din röst hörd ”För hela Sverige”.  

På Socialdemokraternas hemsida hittar du platser över hela Sverige där du kan demonstrera  

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar